– Som det är i dag så dör ungefär 500 personer per år på grund av läkare och vårdteam som inte får tillräcklig träning på specifika ingrepp. Orsaken är ju att ingreppen utförs på för många platser runt om i landet. Det krävs att man har tillräckligt många och att vården är tillräckligt koncentrerad, säger socialminster Annika Strandhäll (S) till Sveriges Radios Ekoredaktion.
Redan i dag får till exempel barnhjärtkirurgi, brännskadevård och hjärttransplantationer bara göras på några få platser i landet.
Men regeringen vill alltså att betydligt mer av den högspecialiserade vården ska centraliseras. Förslagen bygger på betänkandet »Träning ger färdighet« och innebär att en ny process ska – under Socialstyrelsens ledning – ersätta både dagens rikssjukvårdssystem och den nationella nivåstruktureringen av cancervården.
Socialstyrelsen har tidigare fått i uppdrag att ta fram en modell för hur detta kan göras. Ambitionen är att den högspecialiserade nationella vården ska omfatta ungefär fem procent av all sjukhusvård. Det vill säga betydligt mer än med dagens rikssjukvård, som bara motsvarar cirka 0,1 procent.
Regeringen vill att sakkunniggrupper ska gå igenom alla aktuella sjukdomsgrupper och föreslå vad som ska utgöra nationellt högspecialiserad vård, och att detta till en början ska göras under en treårsperiod, men att nya bedömningar sedan ska ske löpande.
Modellen föreslås enligt Sveriges Kommuner och landsting testas under hösten inom två områden – nervsystemets sjukdomar samt kvinnosjukdomar och förlossning.
Enligt socialministern har centraliseringen av den avancerade vården gått för långsamt. För patienter kan centraliseringen innebära att de får längre till vården om den inte längre ges på hemsjukhuset.
– Men jag tror att de allra flesta patienterna är väldigt intresserade. Man vill nog gärna ha en kirurg som har övat tillräckligt mycket på det ingrepp som ska göras, säger Annika Strandhäll till Ekot.
Lagförslaget föreslås enligt ett pressmeddelande träda i kraft den första juli 2018.
