Redan förra hösten lämnade Välfärdsutredningen, under ledning av Ilmar Reepalu, ett delbetänkande till regeringen. Det innehöll bland annat ett förslag om ett vinsttak på sju procent av det operativa kapitalet i privata bolag som verkar inom den offentligt finansierade välfärden.
Sveriges läkarförbund ställde sig, i linje med fler andra remissinstanser, kritiskt till det förlaget. I remissvaret menade Läkarförbundet bland annat att vinstbegränsning inte är ett effektivt vapen mot de problem som kan finnas med offentligt finansierad privat sjukvårdsverksamhet.
I maj i år lämnade Välfärdsutredningen sitt slutbetänkande till regeringen. I slutbetänkandet föreslogs bland annat ökat fokus på individcentrerad välfärd och ökad insyn i privata bolag. Ett av huvudbudskapen var också att ökade kvalitetskrav för att se till att skattepengar används på rätt sätt inte fungerar och att ett vinsttak därför behövs.
Nyligen meddelade också regeringen att man tillsammans med Vänsterpartiet kommit överens om att lägga fram ett förslag i riksdagen om vinstbegränsning för välfärdsföretag, trots att remissrundan efter slutbetänkandet inte var avslutad. I detta förslag är dock sjukvården undantagen. Regeringen avser att tillsätta en ny utredning i höst som ska titta mer specifikt på hur man kan begränsa vinsterna i sjukvården.
På måndagen lämnade Läkarförbundet sitt remissvar på Välfärdsutredningens slutbetänkande. Av svaret framgår bland annat att Läkarförbundet efterlyser konkreta förslag på hur icke-offentliga vårdgivare ska kunna driva verksamhet i enlighet med de nya riktlinjer som läggs fram i utredningens del- och slutbetänkanden.
Läkarförbundet efterlyser också en bättre analys av de potentiellt negativa samhällsekonomiska konsekvenserna som kan uppstå till följd av förslagen. Bland annat menar förbundet att förslagen om omfattande förändringar av förutsättningarna för icke-offentliga aktörer kan medföra att vissa av dem inte kan fortsätta med sin verksamhet. Detta kommer att innebära problem för enskilda patienter att få sitt vårdbehov tillgodosett, och sådana effekter diskuteras inte i konsekvensanalysen, anser Läkarförbundet.
Läkarförbundet delar dock utredningens slutsatser om att sammanhållna insatser för individen är något att sträva efter. Läkarförbundet förespråkar att varje patient ska ha en listad läkare. Enligt förbundet stärker en sådan åtgärd förutsättningarna för läkarkontinuitet och samverkan med andra professioner.
Att patienter listas på en specifik läkare ger också bättre förutsättningar för långsiktighet i vården samt främjar små verksamheter i stället för stora koncerner. Detta har enligt Läkarförbundet gett goda förutsättningar för att bygga primärvården i andra länder.
Liksom det tidigare delbetänkandet möter Välfärdsutredningens slutbetänkande även motstånd från flera andra håll.
Arbetsgivar- och branschorganisationen Vårdföretagarna är djupt kritisk och menar att modellen med vinsttak skulle innebära att åtta av tio privata utförare, båda vinstdrivande och idéburna företag, inte kan leva vidare.
Vårdföretagarna riktar också skarp kritik mot det förslag om vinstbegränsning som regeringen aviserat att man ska lägga fram för riksdagen.
– Utredningen och regeringens hantering av den innebär våld på det svenska utredningsväsendet. Regeringen har ju redan gjort upp med Vänsterpartiet, innan remissrundan av slutbetänkandet är klar. Och trots invändningar från myndigheter och andra experter går regeringen fram med delar av förslaget som är de mest skadliga för välfärden, säger Håkan Tenelius, näringspolitisk chef på Vårdföretagarna, i ett pressmeddelande.
Läs också:
Heidi Stensmyren: Olyckligt att vinsttak blir valfråga
Regeringen överens med V om förslag om vinsttak i välfärdsföretag
Oklara besked om vinsttak i välfärden
Utredare: Redovisa vad skattemedlen används till
