Allianspartierna har pratat ihop sig på ett antal punkter inom vården. Man vill exempelvis se ett prestationsbaserat stöd till landstingen, ett värnande av privata alternativ, och man förkastar ett allmänt vinsttak i välfärden.

Alla framhåller att köerna i vården växt och de vill återinföra kömiljarden. Man vill även ha en förändrad primärvård där fastläkare likt Norges kan vara en del av lösningen.

Moderaterna vill satsa 19 miljarder kronor över den kommande budgetperioden. Med den vill partiet »korta vårdköerna och höja kvaliteten i vården«, skriver partiledare Ulf Kristersson och Elisabeth Svantesson, ekonomisk-politisk talesperson, på DN debatt.

Bland annat vill partiet satsa tre miljarder kronor per år på en »prestationsbunden vårdgaranti i form av tillgänglighets- och samordningsmiljarder«, och en miljard på en nationell primärvårdsreform, skriver Moderaterna i motionen.

Centerpartiet vill satsa 25 miljarder på både kommuner och landsting de kommande tre åren. Förutom en kömiljard vill C se en särskild satsning på 300 miljoner kronor som ska korta köerna till barn- och ungdomspsykiatrin och en särskild satsning på ensamkommande ungas psykiska besvär, skriver partiet i ett pressmeddelande.

Centerpartiet framhåller en mångfald bland vårdgivarna för att gynna småföretagandet och jämställdheten: vårdbolagen är ofta små och en stor del av ledarna är kvinnor, i jämförelse med andra branscher.

Centerpartiet vill ge landstingen en summa pengar om de kan erbjuda en tidig kontakt med vårdcentralen, inom tre dagar. Landstingen kan också få en större summa om patienten går snabbt från diagnos till påbörjad eller slutförd behandling, skriver partiet i motionen.

C vill även stärka patientens roll. Ett konkret förslag är att Vårdguiden 1177 byggs ut till en nationell portal där patienten kan jämföra olika vårdgivares kvalitet och tillgänglighet.

Kristdemokraternas förslag till budget de kommande tre åren omfattar nästan 26 miljarder kronor. I detta finns bland annat tre miljarder satsade på primärvård åren 2018 och 2019, följt av fyra miljarder år 2020. KD vill förbättra tillgängligheten med flexibla öppettider på kvällar och helger, vilket ska vara möjligt genom exempelvis samordning i landstinget, anslutning till akutmottagningar och digital vård. Vårdgarantin ska innebära vårdmöte inom 24 timmar.

En vårdplatsgaranti på sjukhusen ska få kosta två miljarder de kommande två åren och tre miljarder år 2020, skriver partiet i sin motion. Partiet ser tydliga vinster med en mer koncentrerad expertis inom vården. De vill se att staten har huvudansvaret för sjukvårdens organisation. De poängterar också vikten av hemsjukvård med mobila team för att komma till rätta med vårdplatsbristen.

Partiet framhåller också utbildningen. KD vill avsätta 100 miljoner nästa år, följt av 200 miljoner året därpå och 300 miljoner år 2020 för att utöka antalet utbildningsplatser i vårdyrkena.

Kristdemokraterna vill ge landstingen en prestationsbaserad ersättning »när de klarar målet om maximalt 90 procent beläggning i genomsnitt varje månad under året«. För detta vill partiet avsätta två miljarder per år under 2018 och 2019, och tre miljarder år 2020.

KD vill även utöka apotekens roll i vårdkedjan för att främja egenvård och förebyggande insatser. Det kan till exempel handla om att ge farmaceuter möjlighet att genomföra strukturerade läkemedelssamtal med personer som nyligen drabbats av kronisk sjukdom, låta apotek få ta del av provsvar och utföra enklare laboratorieverksamhet såsom blodsockerkontroll, samt införa en ny kategori läkemedel kallat »farmaceutsortiment«. Det sistnämnda är i dag receptbelagda läkemedel som då skulle bli receptfria om de säljs med rådgivning av en farmaceut. Exempel skulle kunna vara salvor vid ögoninflammation och eksem eller potensläkemedel med högre styrka.

Partiet vill också att begreppet patientansvarig läkare, PAL, återinförs i lagen. Funktionen, som skrevs ut ur lagen 2010, ger enligt partiet patienten en mer kontinuerlig vårdkontakt.

Som Läkartidningen tidigare berättat vill Liberalerna med sin skuggbudget bland annat bygga ut primärvården med nio miljarder kronor de kommande tre åren. Liberalerna vill satsa 5,25 miljarder under tre år för att stimulera ett prestationsbaserat omställningsstöd till de landsting som bygger ut primärvården. De vill även återinföra vårdbiträden för att renodla sjuksköterskornas uppgifter.

Läs även:

Liberalerna satsar på fastläkare i skuggbudget

Regeringen miljardsatsar på sjukvården i höstbudgeten

Läkarförbundet om höstbudgeten: Bra satsningar – men ännu mer behövs