Blodförtunnare kopplas till minskad demensrisk vid flimmer

– Det här ger ytterligare belägg för att de här patienterna ska förskrivas och fortsätta att ta blodförtunnande behandling. Resultaten tyder också på att behandlingen ska sättas in tidigt, säger Mårten Rosenqvist, professor vid Karolinska institutet och en av forskarna bakom fynden som bygger på data från närmare 445 000 patienter med diagnosen förmaksflimmer som identifierats i svenska register mellan 2006 och 2014.

– Nu kan man spekulera i om blodförtunnande behandling kanske förebygger demens även hos personer utan förmaksflimmer – hos äldre och andra som har ökad risk att drabbas, fortsätter han.

Det har varit oklart om behandling med blodförtunnande läkemedel som warfarin eller NOAK inte bara förebygger stroke, utan också demens, vid förmaksflimmer.

Men nu drar alltså Mårten Rosenqvist slutsatsen att det ser ut att vara på det sättet.

– Det kändes logiskt att blodförtunnande behandling skulle kunna förebygga även demens, men vi hade ingen aning om att effekten var så här stor, säger han.

I studien fick ungefär 26 000 patienter diagnosen demens under uppföljningstiden på sammanlagt 1,5 miljoner år.

Patienter som förskrivits blodförtunnare vid studiens början hade nästan 30 procent lägre relativ risk att drabbas under uppföljningstiden, jämfört med patienter som inte förskrivits behandling.

När forskarna tittade på dem som fortsatt att ta sin behandling under uppföljningstiden var den relativa risken nästan 50 procent lägre att utveckla demens, jämfört med dem som inte tog medicinen.

Ingen skillnad i risk sågs mellan patienter som fick warfarin – vilket var absolut vanligast – eller NOAK.

Eftersom studien är av observationstyp kan den inte slå fast något orsakssamband. Men Mårten Rosenqvist anser ändå att resultaten starkt pekar mot att blodförtunnande behandling skyddar mot demens vid förmaksflimmer.

– Ett enormt material med de här resultaten – det talar ju för att det ligger något i det, säger han och tillägger att han och hans medarbetare försökt justera för en rad faktorer som ålder, kön, diabetes och högt blodtryck.

Han påpekar också att det skulle ha varit oetiskt att göra en randomiserad, framåtblickande studie i detta fall, eftersom det finns starka rekommendationer om att flimmerpatienter ska få blodförtunnande behandling för att förebygga stroke.

Nu planerar Mårten Rosenqvist och hans medarbetare att i en ny studie titta vidare på om blodförtunnande behandling förebygger demens även hos personer som inte har förmaksflimmer.