I personcentrerad vård ses patienten som en partner i teamet som arbetar runt patienten. Patienten är en individ som känner sin egen kropp bäst, som har sina egna resurser och finns i ett större sammanhang än vården och som kan vara med och fatta beslut om sin egen behandling.

Kortfattat handlar det om att inkludera patienten och patientens kunskap, likaväl som kunskapen hos de olika professionerna som arbetar i teamet runt patienten.

Men förskjutningen av makt från profession till patient är något som behöver diskuteras, enligt Ove Andersson, andre vice ordförande i Sveriges läkarförbund.

– Det är inte helt okomplicerat när makten över de medicinska besluten överförs till någon som saknar klinisk erfarenhet. Patienter har informerat sig själva och kräver vissa behandlingar, vilket till exempel kan innebära att andra patienter, som behöver dessa behandlingar, inte får dem. Det blir dessutom extra problematiskt om patienten också äger makten att rata läkaren om den kliniska bedömningen går emot patientens egen uppfattning. Den aspekten av patientmakt är bekymmersam. Men det är positivt när patienten vill vara delaktig, det är något som vi måste bejaka, säger han.

Han höjer också ett varningens finger
för personcentrerad vård som metod, eftersom det innebär att det som sägs mellan patient och läkare kommer fler än läkaren till del.

– Grundtanken är att bejaka patientens egna resurser att ta hand om sig själv, och ett personcentrerat förhållningssätt skapar helt naturligt bättre förutsättningar för det. Det är viktigt att vi skapar förtrolighet, samarbetar och stärker patienten – och det gör man bäst genom kontinuitet och en personlig relation. Men att använda personcentrerad vård som metod innebär att allt det förtroliga ska dokumenteras, följas upp och vara känt av alla inom teamet. Då blir tillämpningen problematisk, säger han.

Landstinget Sörmland har beslutat att införa personcentrerad vård. Hanna Lundstedt är sjuksköterska och verksamhetutvecklare och har de senaste 4,5 åren arbetat med att coacha olika verksamheter i länet som behöver stöd. 

– Det som är svårast med personcentrerad vård är att få personer att förstå vad begreppet betyder och vad det kan innebära för verksamheten. Men när alla är med på tåget är det ett arbetssätt och förhållningssätt som både patienter och personal vill ha.

Läkarna är den personalgrupp som hon har haft svårast att nå, säger hon.

– Jag funderar mycket över varför. En förklaring kan vara att det i grunden handlar om olika typer av forskningsansatser. Det är helt enkelt den kvalitativa och kvantitativa forskningen som möts.

Martin Rejler, överläkare på medicinkliniken vid Höglandssjukhuset i Eksjö, har arbetat i tio år med att göra avdelningsronden mer personcentrerad. Han framhåller att det är viktigt hur man presenterar den personcentrerade vården för att få med läkarna på tåget.

– Personcentrerad vård är egentligen helt okontroversiellt, det är ju det alla vill. Men läkare är inriktade på att uppnå resultat. 

Om personcentrerad vård presenteras som ytterligare ett formulär som ska fyllas i går det inte att sälja in det. Om jag däremot kan visa att patienten känner
sig bättre informerad, att vårdtiden är kortare, att vi har färre återintag och att ronderna blir effektiva och koncentrerade så går det att få med sig läkarna, säger han.

Att förändrade arbetssätt möter motstånd är inte konstigt, enligt Joakim Edvinsson, utvecklingschef för medicinsk vård i Region Jönköpings län.

– Det finns en tradition av att vården har makten över patienten, och det är klart att ett personcentrerat arbetssätt utmanar denna maktstruktur. Men det handlar inte om att släppa ifrån sig makten, utan att vi har makt över olika saker inom hälso- och sjukvården, säger han.

Det handlar inte heller om att abdikera som vårdgivare, poängterar han.

– Vi är ju utbildade i att veta vilka behandlingstyper som finns, men vi måste utjämna vårt informationsövertag så att vi förstår vad den här behandlingen innebär för den enskilda personen. Inte bara vad den innebär rent medicinskt, utan vad den innebär för den här personens hela liv och ha respekt för det.

I större delen av Region Jönköpings län är införandet av personcentrerad vård bara i inledningen, enligt Joakim Edvinsson.

– Det finns fantastiska läkare och sjuksköterskor som jobbar väldigt personcentrerat på ett intuitivt sätt. Men det finns mycket mer att göra. Det här är en förtroendefråga för hela den svenska sjukvården. Om vi inte hänger med minskar tilliten till vården och urholkas på sikt, säger han.

– Det största hindret är nog att man tror att man redan arbetar personcentrerat, säger han.

Catarina Wallengren, ansvarig för utbildning, implementering och utvärdering vid Centrum för personcentrerad vård vid Göteborgs universitet (GPCC), håller med.

– Personalens attityder är en stor utmaning. Visst gör personalen det här redan, i alla fall ibland, men gör man det tillsammans, allihop, systematiskt? Den förändringen är inte så enkel, den är radikal, säger hon.

Hon nämner en rad faktorer som påverkar både inställning till och implementering av personcentrerad vård: Kulturen, alltså personalens attityder. Olika tekniska lösningar, till exempel IT-lösningar, behöver ses över. Journalsystem och system för samverkan mellan professioner. Får man ersättning för att man minskar kostnaderna? Har man stöd på en regional nivå? Har personalen mandat? Räcker tiden till? Personcentrerad vård tar initialt längre tid, även om den kortas sedan.

Inom psykosvårdeni Västra Götalandsregionen påbörjades ett implementerings- och forskningsprojekt om personcentrerad vård på samtliga fyra vårdavdelningar på Mölndals lasarett för ett par år sedan. Avdelningarna har ett 50-tal platser och cirka 100 anställda i olika yrkesgrupper.

Mats Gustafsson, överläkare vid Psykiatri psykos, Sahlgrenska universitetssjukhuset, ser personcentrerad vård som ett sätt att göra slutenvården mer human och en möjlighet att förbättra behandlingsresultaten.

– Vi behöver ett bättre sätt att arbeta med patienterna inom den slutna psykosvården. Slutenvården har länge varit ett svart hål när det gäller forskning och utveckling, säger han och fortsätter:

– Min erfarenhet är att de centrala begrepp som man använder i personcentrerad vård, som patientens berättelse, partnerskap och synen på patienten som en kapabel människa, är väldigt användbara. Begreppet kapabel människa är en stor utmaning, eftersom jag har patienter som kan vara helt oförmögna att ta hand om sig själva. Samtidigt finns det en stor potential i att se varje patient som kapabel.

Det personcentrerade arbetssättet har både underlättat arbetet och förändrat sättet han pratar med patienten på.

– Människor vill vara kapabla och ta ansvar för sig själva, de har mänskliga mål och behov och det gäller att identifiera deras hinder för att nå de målen. När man ser det får man en mycket bättre kontakt och ett bättre samtalsklimat.

– Jag har känt vad modellen med partnerskap, delaktig patient och gemensamma överenskommelser kan betyda för patienten. Det har gjort mitt patientarbete mer stimulerande.

Läs även: 

Överläkare: »I mycket är det här en generationsfråga«

Självdialys i Jönköping: »Så personcentrerat det kan bli« 

Tre nyckelord för personcentrerad vård

Centrum för personcentrerad vård vid Göteborgs universitet, GPCC, sammanfattar personcentrerad vård i tre nyckelord:

  • Partnerskap: Den mest centrala delen i personcentrerad vård. Partnerskapet handlar om en ömsesidig respekt för varandras kunskap; å ena sidan patientens och närståendes kunskap om hur det är att leva med sjukdomen, å andra sidan hälsoprofessionellas kunskap om vård, behandling eller rehabilitering vid det specifika tillståndet, en mer generell kunskap.
  • Patientberättelse: Att lyssna på patientens berättelser om sitt tillstånd och övriga undersökningar är förutsättningen för personcentrerad vård. Vård, rehabilitering eller omsorg planeras gemensamt med hälsoprofessionella, och en överenskommelse skrivs ner i form av en hälsoplan som innehåller mål och strategier för genomförande och kort- och långsiktig uppföljning. Detta sker ofta tillsammans med närstående.
  • Dokumentation: Berättelsen och hälsoplanen dokumenteras i patientens journal. Denna dokumentation ska vara levande, alltså ständigt ses över, samt vara tillgänglig för patienten och följa patienten genom vårdkedjan.

Införs i flera regioner och landsting

Sveriges Kommuner och landsting (SKL) fick av kongressen 2015 i uppdrag att sprida information om personcentrerad vård för att regioner, landsting och kommuner ska kunna implementera modellen i sina vårdverksamheter. Hittills arbetar landstingen och regionerna i Norrbotten, Dalarna, Sörmland, Gotland, Västra Götaland, Jönköping, Blekinge och Skåne med införandet av personcentrerad vård.

Källa: GPCC

Nya patientlagen utan genomslag

Den 1 januari 2015 fick Sverige en ny patientlag med syftet att stärka och tydlig­göra patientens ställning inom hälso- och sjukvården, samt främja patientens integritet, självbestämmande och delaktighet. Men lagen har inte fått avsedd effekt, visar en utvärdering från Myndigheten för vård- och omsorgsanalys.

Enligt utvärderingen hade patientens faktiska ställning inte förbättrats på någon punkt i och med lagen. På de områden som handlar om tillgänglighet, information och delaktighet var patientens faktiska ställning försvagad.

Vårdanalys identifierade bland annat följande brister som påverkade förutsättningarna:

  • Kulturen i vården främjar inte tillräckligt patientens ställning.
  • Informationen till patienter brister.
  • Patientens ställning och behov är inte tillräckligt prioriterade i vårdens styrning och ledning.