Ö-läget kombinerat med den begränsade folkmängden – 58 000 invånare – gör att utmaningarna för Region Gotland är stora och unika, skriver regionstyrelsens ordförande Meit Fohlin (S) och regiondirektör Peter Lindvall i ett brev till regeringens utredare Håkan Sörman.
Han leder en utredning som ser över kostnadsutjämningssystemet för kommuner och landsting. Syftet med systemet är att jämna ut förutsättningarna mellan kommuner och landsting. Uppdraget ska redovisas i juni nästa år.
I somras träffade Håkan Sörman regionledningen på Gotland för att tala om ö-regionens särskilda förutsättningar och problem.
– Vi ser i dag en utveckling av hälso- och sjukvårdens kostnader som ger hela landet utmaningar. Vi har däremot inte samma möjligheter som andra regioner att hitta gemensamma lösningar genom samverkan över regiongränserna, säger Meit Fohlin i en kommentar.
Utredningar som regionen låtit göra visar att det totalt rör sig om extra kostnader om 210–300 miljoner kronor bara för sjukvården och sjuktransporterna. På grund av det isolerade läget blir sjuktransporter till fastlandet dyrare. När vädret är för besvärligt går det heller inte att transportera patienter överhuvudtaget – vilket ställer högre krav på att det finns akut beredskap på ön.
Enligt Meit Fohlin skulle en region med så få invånare egentligen inte ha ett så pass avancerat sjukhus som Visby lasarett om det hade funnits landförbindelser till grannregionerna.
Akut- och förlossningsvården tas upp som exempel på vård som måste finnas på ön trots att det egentligen inte är resurseffektivt med tanke på det lilla befolkningsunderlaget. Regionen bedömer även att det inte skulle finnas jourlinjer för ett antal specialister om det inte vore för det isolerade ö-läget. Det gäller ögon, öron–näsa–hals, barn, gynekologi, infektion, psykiatri och anestesi.
Region Gotlands möjligheter till strukturella effektiviseringar genom att omstrukturera till färre akutsjukhus är mycket små, påpekar regionledningen i brevet.
