Rapporten som Sveriges yngre läkares förening, Sylf, tagit fram visar att rikssnittet för AT-väntetid är 10,3 månader, vilket är en ökning med 50 procent sedan 2008 då Sylf började mäta väntetiden till AT.
Längst väntetid för AT är det i Stockholms läns landsting med 19,8 månader. Näst värst är läget i Region Uppsala med en väntetid på 15,2 månader, följt av Region Jämtland Härjedalen med 11,7 månader.
– Slutsatserna är att landstingen måste se till att vi får fler AT-platser. Det är det viktigaste och det behöver vi göra redan i dag. Socialdepartementets arbete med en ny läkarutbildning och att byta ut AT mot bastjänstgöring är också en jätteviktig förändring som behöver komma till. Däremot kommer inte den att få full effekt förrän om flera år. Därför måste antalet AT-platser parallellt med det arbetet utvidgas direkt, säger Sylfs ordförande Jonas Ålebring i en kommentar till Läkartidningen.
– Sedan ser vi också att landstingen har haft väldigt svårt att själva samordna sig kring detta. Därför förordar vi att Socialstyrelsen tar ett större ansvar för samordningen, och även att de behöver utveckla det nationella planeringsstödet avseende läkare så att vi får fram bra statistik. Vi vill också att de bidrar med en nationell plattform där landstingen kan diskutera hur de ska styra upp det här tillsammans, fortsätter han.
Frustrationen över att få vänta länge på AT-plats gör att det bubblar i underläkarleden. På Facebook har gruppen »Underläkare före AT« på kort tid fått omkring 1 500 medlemmar. Många vittnar om en stor frustration över väntetiderna för AT, men också om en tuff situation som vikarierande underläkare i väntan på AT.
Initiativet startades av Elias Berge. Han tog läkarexamen för två år sedan och har själv, likt många andra, arbetat som vikarierande underläkare i väntan på AT.
– Jag startade gruppen för att jag märkte att väldigt många läkare i min situation tänkte: »Jag får göra mina hundår och om ett halvår får jag en intervju och en AT-plats.« Men så blir det ett halvår till, och ett till. Tanken var att samla in olika exempel på hur det går till som vikarierande underläkare och försöka hitta fler personer, för jag visste att det fanns många som ville göra något åt situationen. Jag ville skapa utrymme för att ventilera sin frustration till personer i liknande situation. Många som har hört av sig går runt med väldigt tungt ansvar, och de har ingen aning om när de kommer att komma in på AT.
Enligt Elias Berge finns det i gruppen ett stort antal skräckexempel där vikarierande underläkare berättar om situationer där de haft mycket stort ansvar, men samtidigt haft bristande eller obefintlig handledning och i vissa fall bristande kompetens för arbetsuppgifterna. I vissa fall har det mer handlat om tur än skicklighet att inga allvarliga patientincidenter har inträffat.
Varför valde ni att organisera er utanför exempelvis Sylf?
– Sylf gör ett bra jobb på många sätt, och det är jättebra att de kommit ut med den här rapporten som lägger extra tonvikt på väntetiderna, men jag kände när jag vikarierade att Sylf inte var den organisation som då tog upp underläkare före AT som en speciell grupp. Man är i ett vakuum mellan tiden som student och AT. Det var också för att skicka signaler till Sylf och Läkarförbundet att den här gruppen också finns och utgör en viktig position i vårdkedjan, och samtidigt att få med sig underläkarna och uppmuntra dem.
Vad konkret planerar ni i gruppen att göra?
– Vi har skrivit en debattartikel som vi vill få ut i större medier. Frågan har lyfts tidigare inom läkarkåren och i Läkartidningen på olika sätt. Vi tror att det nu är ett tillräckligt stort problem för att intressera samhället i stort. Vi har varit i kontakt med Sylf också och vi vill lägga fokus på deras rapport.
– Vi vill också samla in erfarenheter och historier från underläkare från olika delar av landet för att dela dessa och ge folk en inblick i och förståelse för hur introduktionen till arbetslivet ser ut för en nyexaminerad läkare.
Sylfs ordförande Jonas Ålebring säger att han känner till initiativet på Facebook.
– Jag har full förståelse för att man gör detta, för det finns en stor frustration ute i landet där man ser att landstingen inte tar sitt ansvar när det gäller antalet AT-platser. Det påverkar både AT-läkarna som inte kommer till och får plats, men också patienterna. Det är inte förvånande att det sker.
Hur ser du på att den här gruppen läkare inte väljer att organisera sig via Sylf?
– Alla initiativ som gör att vi får fler AT-platser, sänker väntetiderna till AT och får en vettig kompetensförsörjning av läkare är absolut välkomna.
Hur kan Sylf på ett bättre sätt arbeta för att plocka upp frågor som rör vikarierande underläkare?
– Det här året har vi gjort en extra satsning på just väntetiderna till AT och gruppen som står i kö till AT, bland annat med den här väntetidsrapporten som vi försöker nå ut med. Vi har också haft diskussioner med SKL och vi kommer ha diskussioner med många landsting framöver.
Sylfs väntetidsrapport bygger på enkätsvar från den årliga AT-rankningen. Totalt besvarades enkäten av 2 193 läkare, varav 1 741 AT-läkare. Svarsfrekvensen var 67 procent. Ta del av Sylfs väntetidsrapport här.
Se grafik:
Sjukhusen med längst respektive kortast väntetid
Läs också:
