Det var för drygt en månad sedan som åklagare i Stockholm meddelade att det inte kommer att väckas något åtal mot kirurgen Paolo Macchiarini för de operationer med syntetiska luftstrupar han genomfört vid Karolinska universitetssjukhuset.
Åklagarbeslutet väckte mycket starka reaktioner och kritiska röster. Bland annat kallade en av visselblåsarna i Macchiarini-ärendet, Karl-Henrik Grinnemo, beslutet för en skandal.
Statens medicinsk-etiska råd, Smer, anser att det är »synnerligen bekymmersamt« att fallet inte fick avgöras i domstol och att det behövs en överprövning av åklagarens beslut.
Dessutom har de sakkunniga experter som Socialstyrelsens rättsliga råd använt sig av i arbetet med att ta fram medicinska utlåtanden åt åklagarna anklagats för jäv.
Hittills har två begäranden om överprövning av åklagarbeslutet avseende Macchiarini-ärendet inkommit till Åklagarmyndigheten. Dessa begäranden handläggs hos Åklagarmyndighetens utvecklingscentrum i Göteborg.
– Vi har har fått in två olika begäranden om överprövning i ärendet, och de kommer från allmänheten. De kommer inte från någon som är berörd i ärendet. Det betyder att de som hittills ansökt om överprövning i ärendet inte är sakberättigade att söka överprövning enligt de regler som finns, säger Karin Lundström Kron, kammaråklagare vid uvecklingscentrum i Göteborg.
Det finns dock ett utrymme för Åklagarmyndighetens utvecklingscentrum att ta upp ärenden oavsett vem som begärt överprövning, berättar hon.
– Det är nästa led i prövningen helt enkelt: Om vi ska pröva det eller om vi ska avvakta och se om det kommer in någon begäran från någon som är saklegitimerad att begära överprövning, eller om vi helt enkelt beslutar att vi inte granskar det eftersom ingen som är behörig har sökt. Det finns olika varianter på vägar som vi kan välja.
Hur går en sådan här överprövningsprocess till?
– Om vi beslutar att vi ska göra en överprövning så sakgranskar vi ärendet. Det betyder att vi går igenom alla handlingar som finns och läser in oss på ärendet, helt enkelt. Efter det är det en överåklagare som beslutar i ärendet. Det finns några olika varianter på beslut. Det vanligaste är att vi delar den bedömning som åklagaren som har fattat grundbeslutet har gjort och att vi tycker att den bedömningen är riktig. Sedan finns det en variant där vi kommer fram till att det finns fog för åklagarens bedömning. Då kan det vara saker som vi kanske inte fullständigt alltid delar, men anser att det var en bedömningsfråga – och juridik är ju bedömningar – och ändå godtar den bedömning som åklagaren har gjort.
– Den tredje varianten är att vi beslutar att åklagarens beslut ska ändras. I fall som det här kan vi då besluta att förundersökningen återupptas och att man ska fortsätta att utreda brottet, för att det finns ytterligare saker som man kan göra i utredningen och som skulle kunna göra att bevisläget ändras.
Enligt Karin Lundström Kron har utvecklingscentrumen också möjlighet att direkt väcka åtal om man anser att det som kan göras i utredningen är gjort, men inte delar bedömningen som den ursprungliga åklagaren har gjort.
Kan det bli tal om att man gör om en förundersökning med andra åklagare?
– I de fall vi beslutar att återuppta en förundersökning så är det normala beslutet från överåklagarna att den åklagare som handlagt ärendet tidigare inte får fortsätta att handlägga ärendet. Det är den normala gången, att det är en annan åklagare som ska göra färdigt eller göra det som fattades och göra en ny bedömning av ärendet.
Den aktuella förundersökningen kring Paolo Macchiarini är mycket omfattande och består av omkring 55 000 sidor. Enligt Karin Lundström Kron kommer omfattningen att påverka tidsåtgången både för det beslut som utvecklingscentrum i Göteborg ska fatta, och för en ny åklagare som eventuellt ska sätta sig in i ärendet om åklagarbeslutet ska ändras.
– Det är klart att om vi beslutar att vi ska sakpröva det här ärendet, eller om det till exempel kommer in en begäran av en sakberättigad då vi alltid sakprövar, så kommer det ju att ta ganska lång tid för oss att göra det här. De har varit flera åklagare som har jobbat under lång tid och det är ett väldigt omfattande material. Det kommer att ta tid innan vi är framme vid beslut.
– Och för det fall att vi skulle öppna upp det så blir det ju ytterligare en åklagare som ska sätta sig in i det. Det kan potentiellt bli många led, men det kan också hända att det stannar i utredningen här och att vi delar den åklagarbedömning som är gjord.
På frågan om eventuellt jäv beträffande de experter som Rättsliga rådet använt sig av kan vara skäl för att ändra åklagarbeslutet säger Karin Lundström Kron:
– Det kan jag inte svara på. Det är ju ett jättestort material. Några svar på bedömningar och vad som talar åt det ena eller det andra hållet kan vi först lämna när vi har gått igenom ärendet och fattar beslut.
Om ingen sakberättigad inkommer med begäran om överprövning, hur lång tid bedömer du att det tar att fatta beslut utifrån de begäranden som just nu finns hos er?
– Just nu kan jag inte lämna någon tid för när vi kommer att fatta det beslutet. Själva ärendet ligger fortfarande på min chefs bord och det här kommer att ta lite tid att sätta sig in i. Jag skulle inte tro att vi kommer att fatta något beslut i alla fall den närmaste månaden i det här ärendet.
– Sedan är det ju så att även om vi nu fattar ett beslut om att de här inte är sakberättigade så kan ju fortfarande någon som är sakberättigad komma in och begära överprövning. Det finns ingen tidsgräns på att begära överprövning, utan det är preskriptionstiden för brottet som styr möjlighgeterna till det. Det kan komma en begäran om överprövning när som helst.
