Bo Carlberg, docent vid Umeå universitet. Foto: Privat

De nya amerikanska riktlinjerna innebär att ett medelblodtryck över 130/80 mmHg bör pressas ned under den nivån med läkemedel eller – vid låg kardiovaskulär risk – livsstilsåtgärder.

De innebär också att 46 procent av den vuxna befolkningen i USA nu beräknas ha högt blodtryck.

Rekommendationerna från bland andra kardiologsällskapen ACC och AHA går dock stick i stäv med en metaanalys som publicerades i Jama Internal Medicine – och även refererades i Läkartidningen av forskarna själva – i början av veckan.  

Där drog Umeåforskarna Bo Carlberg och Mattias Brunström slutsatsen att behandlingsmålet 140/90 mmHg för de flesta patienter, som gäller i Sverige i dag, bör ligga kvar. Och att vinsterna med att pressa blodtrycket under 130/80mm Hg är väldigt små.

– Det håller vi fast vid. Vår systematiska genomgång är betydligt mer omfattande än den som de har gjort i arbetet med de amerikanska riktlinjerna.  De har också värderat den mycket omdiskuterade studien SPRINT betydligt högre än vad vi har gjort, säger Bo Carlberg.

Han konstaterar att SPRINT visade effekt av intensiv blodtryckssänkning hos dem med ganska låg risk för hjärt–kärlsjukdom, men att det finns mycket att ifrågasätta med studien. Framför allt att blodtrycket mättes med automatisk blodtrycksmätare utan sjukvårdspersonal närvarande.

– Vi vet ju att det är många som fortfarande inte når behandlingsmålet 140/90mm Hg i både USA och Sverige. Jag tycker att man ska lägga mer energi på att få ned alla patienter under den gränsen än på att diskutera om de ska ned under 130/80 mmHg eller inte, säger han.

Nästa år kommer nya europeiska riktlinjer på området.

– Jag skulle bli väldigt förvånad om de följer de amerikanska riktlinjerna, säger Bo Carlberg.