I juni i år gav regeringen Försäkringskassan i uppdrag att utreda omfattningen av kompletteringar av läkarintyg. Tanken var bland annat att kartläggningen skulle skapa mer dokumenterad kunskap på området och förbättra dialogen och samarbetet mellan Försäkringskassan och hälso- och sjukvården. Detta inte minst med tanke på att många läkare vittnat om att kompletteringsbördan för intygen har växt och blivit ett allt större problem.

Nu i december blev Försäkringskassan klar med uppdraget. Drygt 4 300 slumpvis utvalda läkarintyg som kom in till myndigheten under perioden juni 2016 – maj 2017, och där en begäran om sjukpenning fanns, har granskats.

I kartläggningen framkommer att Försäkringskassans handläggare begärde in en komplettering för 9,7 procent av de inkomna läkarintygen. Motsvarande andel när Försäkringskassan genomförde en liknande undersökning 2011 var 9,3 procent.

Det har dock skett en liten och statistiskt säkerställd ökning sedan 2012 då den senaste granskningen genomfördes, då andelen låg på 7,2 procent, skriver Försäkringskassan.

Men även om andelen begärda kompletteringar håller en ganska jämn nivå över tid konstaterar Försäkringskassan samtidigt att antalet kompletteringar som begärs in har ökat med 60 procent. Enligt Försäkringskassan beror det på att antalet sjukfall under åren blivit fler och längre. Jämfört med 2011 har antalet utfärdade läkarintyg ökat med runt 57 procent.

– Att hälso- och sjukvården upplever en ökad arbetsbörda för kompletteringar av läkarintyg är förståeligt och en direkt följd av fler och längre sjukskrivningar. Det blir tydligt hur viktigt det är att förebygga sjukskrivningar i ett tidigt skede och att människor kan komma tillbaka i arbete utan att fastna i långa sjukskrivningar, säger Lars-Åke Brattlund, avdelningschef för sjukförsäkringen inom Försäkringskassan, i ett pressmeddelande.

Vad gäller andelen begärda kompletteringar mellan olika diagnoser syns små skillnader. För diagnosgrupperna psykiska diagnoser, rörelseorganen samt skador och förgiftningar ligger andelen begärda kompletteringar på mellan 9 och 11 procent. Andelen kompletteringar för diagnosgruppen tumörer ligger på omkring 5 procent och för gruppen övriga diagnoser runt 9 procent.

För de läkarintyg där en komplettering begärts handlar det i 55 procent av fallen om frågor som rör aktivitetsbegränsningar. Näst vanligast (39 procent) var att kompletteringen avsåg frågor om funktionsnedsättningar.

När det gäller skillnader mellan olika landsting och regioner visar Försäkringskassans undersökning att Västmanland och Kalmar har lägst andel kompletteringar med 4 respektive 5 procent. Högst är andelen begärda kompletteringar i Gävleborg med 15 procent.

Ta del av Försäkringskassans rapport i dess helhet här.

Läs också:

Granskning: Försäkringskassans bedömningar håller inte måttet

Kompletteringar av läkarintyg vid sjukskrivningar ska utredas

Sjukskrivningarna het fråga på fullmäktige

Det ekonomiska ansvaret för sjukskrivningarna utreds

Kompletteringar till Försäkringskassan ett växande arbetsmiljöproblem