Hälsocentralerna i Hudiksvall, Iggesund, Delsbo och Bergssjö lider av en svår läkarbrist. 19 av 25 distriktsläkartjänster är vakanta. Det råder även brist på specialistsjuksköterskor och verksamheterna har få ST-läkare.

Den enda av de fyra hälsocentralerna som har en någorlunda stabil bemanning är den i Delsbo. Resten är nästan helt beroende av hyrläkare. På hälsocentralen i Iggesund finns inte en enda fast anställd läkare. Under året har flera läkare och sjuksköterskor sagt upp sig på grund av missnöje, enligt lokaltidningen Hela Hälsingland.

Under hösten 2017 har den akuta verksamheten i Iggesund flyttats till hälsocentralen i Hudiksvall. Men det ser rätt illa ut även där. I Hudiksvall har hälsocentralen, som har 13 000 listade patienter, också haft en svår läkarbrist under flera år. Just nu saknas ordinarie läkare helt, även om en distriktsläkare kommer att börja sin anställning efter årskiftet. Under året har 22 hyrläkare arbetat där.

När Jörgen Tranevik klev på som tillförordnad verksamhetschef för primärvården i kommunerna Hudiksvall-Nordanstig i slutet av sommaren blev han orolig över vad han såg.

– Jag såg ett värde av en revision. Det handlar om den medicinska stabiliteten, patientsäkerhetsupptäckter och det stora vakansläget, säger han till Läkartidningen.

Nu har granskningen, som har gjorts av Region Gävleborg själva, blivit klar. Man har undersökt patientsäkerheten utifrån tillgänglighet, hur akut sjuka tas om hand, hemsjukvård, multisjuka och långtidssjuka. Enligt Jörgen Tranevik visar resultatet att det akuta uppdraget uppfylls medan patienter med kroniska sjukdomar riskerar att hamna i kläm.

– Grundproblemet handlar om kontrollen av våra långtidssjuka, såsom diabetiker/hypertoniker och astma/kol, väntelistor och uppföljningar. Många hyrläkare i kombination med brist på specialistsjuksköterskor gör att vi tappar i kontinuitet. Då är det är slitsamt att ha kontroll på framför allt de långstidssjuka, säger han till Läkartidningen.

Börje Svensson, chefsläkare för primärvården, säger till Hela Hälsingland att han är orolig för patientsäkerheten på sikt.

– Vi är väldigt bekymrade över läkarsituationen och den belastning den orsakar på övriga personalen, säger han och berömmer samtidigt den befintliga personalen.

– De sliter och donar och försöker hela tiden hitta olika strategier för att det ska funka ändå och att inte patienter ska hamna i kläm. Jag vill ge en eloge till dem.

Hälsocentralerna arbetar med att ta fram en handlingsplan för att vända utvecklingen. Enligt Jörgen Tranevik behöver mycket göras både på kort och lång sikt.

– Vi behöver jobba med kompetens, bemanning och strukturer, men till att börja med också med fokus på patientflöden. Och så behöver vi behålla våra seniorläkare. De har god erfarenhet och är ofta väldigt bra handledare för yngre läkare, säger han till Hela Hälsingland.

En medicinskt råd, där bland annat seniora distriktsläkare ingår, har inrättats som ett stöd till ledningen för att prioritera  patientflöden och arbeta med avvikelser. En annan åtgärd är att etablera ett diabetescentrum tillsammans med specialistsjukvården.

I hela regionen råder en brist på läkare i primärvården och hyrläkarberoendet har djupnat. Just nu är nästan häften av distriktsläkartjänsterna vakanta, totalt handlar det om cirka 50 tjänster.

Region Gävleborg styr hälsocentralerna i Hälsingland och Gästrikland genom en primärvårdsdivision och divisionschefen ansvarar också för medicin och psykiatri. Distriktsläkare har tidigare utryckt frustration över hur primärvården organiseras. Man upplever att självbestämmandet på hälsocentralerna minskat och att beslut fattas utan att personalen involveras.

I november gick regionen ut med en särskild lönesatsning för att locka läkare till hälsocentralerna. Den innebär att en fast anställd distriktsläkare får 4 000 kronor mer i grundlön. Läkare som handleder ST-läkare får ytterligare 1 000–3 000 kronor. Lönesatsningen börjar gälla från årsskiftet.