Varje år insjuknar omkring 20 000 personer i Sverige i någon form av demenssjukdom. I dag beräknas mellan 130 000 och 150 000 personer i landet ha en sådan sjukdom, en siffra som förväntas öka kraftigt i takt med att fyrtiotalistgenerationen blir äldre.

På onsdagen publicerade Socialstyrelsen uppdaterade nationella riktlinjer för vård och omsorg vid demenssjukdom, en revidering av de ursprungliga riktlinjer som presenterades 2010.

Riktlinjerna innehåller en lång rad, totalt 76 stycken, centrala rekommendationer. Några av dem som Socialstyrelsen särskilt lyfter fram gäller exempelvis utredning och uppföljning. Vid misstanke om demenssjukdom är det viktigt med en medicinsk utredning, konstaterar myndigheten – dels för att kunna utesluta andra tillstånd som kan ge demensliknande symtom, dels avgöra vilken typ av demenssjukdom personen lider av då det påverkar prognos och behandling. En regelbunden och strukturerad uppföljning rekommenderas för att bedöma och tillgodose behoven av medicinskt och psykosocialt stöd.

Vikten av ett personcentrerat, multiprofessionellt och teambaserat arbetssätt betonas också. Det kräver i sin tur utbildning, konstaterar Socialstyrelsen. Kompetenshöjande åtgärder föreslås för såväl vård- och omsorgspersonal som för biståndshandläggare och LSS-handläggare.

När det gäller läkemedelsbehandling rekommenderar Socialstyrelsen kolinesterashämmare vid mild till måttlig Alzheimers sjukdom, respektive memantin vid måttlig till svår Alzheimers sjukdom. Läkemedelsbehandling i syfte att påverka symtom som kan uppstå som en konsekvens av demenssjukdom ska dock erbjudas först efter utredning av bakomliggande orsaker och icke-farmakologisk behandling, skriver Socialstyrelsen.

Jämfört med den tidigare versionen har en del rekommendationer slagits samman i syfte att göra riktlinjerna mera överskådliga. Rekommendationer som återfinns i andra nationella riktlinjer, exempelvis för Parkinsons sjukdom samt palliativ vård, har tagits bort. 

Wilhelmina Hoffman, specialist i geriatrik, rektor för Silviahemmet och chef för Svenskt demenscentrum, är nöjd med de nya riktlinjerna. Hon framhåller dock vikten av att hänsyn även fortsatt tas till samtliga riktlinjer för patientgruppen:

– Viktig vård och omsorg kan utebli om inte varje landsting är noga med att utforma sitt vårdprogram utifrån samtliga nationella riktlinjer som berör personer med demenssjukdom, säger hon i en kommentar.