Bo-Göran Widman kom till Sollefteå sjukhus sommaren 1982. Bortsett från fem år på Akademiska sjukhuset i Uppsala och ett år i Sundsvall, har han varit Sollefteå sjukhus trogen.
Sedan 2001, då hela familjen flyttade till USA, lever han två väsensskilda liv: Ett som fackligt aktiv överläkare och allmänkirurg på Sollefteå sjukhus, ett som uppfödare av Morgan-hästar på en hästgård i Michigan.
– Hemma i Michigan är jag cowboy. Driver kor åt mina grannar och så, säger Bo-Göran Widman.
Han jobbar två–tre veckor i taget i Sollefteå och är sedan ledig lika länge.
Det är verkligen en extrem pendlingssträcka till jobbet!
– Ja, det är det. Men jag ville arbeta kvar i Sverige.
Varför då?
– Jag tycker att patientarbetet i Sollefteå har varit så intressant. Det har varit stimulerande och jag har haft väldigt bra kollegor på hela sjukhuset.
Nu slutar du som ordförande efter 22 år på posten och lämnar över ordförandeskapet i Ångermanlands läkarförening till Lars Rocksén. Varför slutar du?
– Jag har just fyllt 65 år och vill varva ned lite. Jag ska däremot arbeta kvar som kirurg i Sollefteå åtminstone ett år. Jag tror det är bra att jag finns kvar ett tag om någon i styrelsen behöver stöd eller funderar över vad som bestämdes i något gammalt avtal.
De senaste åren har varit turbulenta i Västernorrland med införande av länskliniker, nedmontering av vården vid Sollefteå sjukhus och kris för akutkirurgin i Örnsköldsvik. Bo-Göran Widman är en stark kritiker av länsklinikerna, har deltagit i debatten om Sollefteå sjukhus i lokala medier och slagit larm om att arbetsmiljön på sjukhuset måste bli bättre.
– Sollefteå sjukhus har fungerat väldigt bra, med snabba beslutsvägar och lite byråkrati – fram till förändringen med länsklinikerna. Då byggdes murar mellan klinikerna upp. En tråkig utveckling, säger han.
Åren har också präglats av läkarflykt och ett allt djupare beroende av hyrläkare.
– Vi var fem överläkare på kirurgen när länsklinikerna skulle införas. I dag är jag den enda fast anställda doktorn på kirurgen i Sollefteå, säger Bo-Göran Widman.
Ett annat problem är enligt honom att cheferna hamnat för långt från verksamheten. Från fackligt håll har läkarföreningen framhållit vikten av lokala, närvarande chefer. Det är även det som Bo-Göran Widman tycker är viktigast för den nya styrelsen att jobba vidare med.
Hur skulle du summera dina 22 år som ordförande?
– Det har varit stimulerande. Styrelsen var ganska liten från början men har vuxit och är i dag väldigt välfungerande. Det känns bra att lämna över ordförandeskapet. På grund av att vårt landsting fungerat så illa de senaste åren har den fackliga verksamheten fullkomligen exploderat.
Vad är du mest stolt över?
– En löneförhandling på Sollefteå sjukhus. Jag hade tänkt flytta till södra Sverige och erbjöds ett lönepåslag för att stanna, och sa att det nog var andra som också ville ha det. Trots att det inte var lönerevision lyckades jag på så vis höja samtliga överläkares löner.
Vad är du mest besviken över?
– Att man, när man genomförde länsklinikerna i Västernorrland, slog dövörat till vad vi sa som fackförbund. I dag har det visat sig att allt vi varnade för hände. Det gjorde mig ledsen. Det har saboterat för våra patienter och gjort sjukvården så mycket sämre än den behövt vara.
Föreningen »Ådalen reser sig« har erbjudit sig att ta över driften av sjukhuset i Sollefteå. Hur ser du på det?
– Jag tror det skulle gå om landstinget gick med på att man fick ta över akutkirurgin, gyn och förlossning. För att om man ska kunna bemanna sjukhus i Norrland måste man kunna utbilda AT-läkare på plats – det är grogrunden till att få ST-läkare och färdiga specialistläkare.
Läs mer:
Förslag att stänga en avdelning vid Sollefteå sjukhus
Förening utreder möjligheten att bygga sjukhus i Sollefteå
Nej till lokal sjukhuschef i Sollefteå
Regionen vill utreda alternativa driftsformer för Sollefteå sjukhus
Akutkirurgin vid Sollefteå sjukhus läggs ned permanent
Aktionsgrupp erbjuder sig ta över Sollefteå sjukhus
Efter decenniers kamp i Sollefteå: Hoppet ute för att ha kvar hela sjukhuset
