Redan 2010 trädde lagändringar i kraft som innebär att landstingen och kommunerna ska samverka och tillsammans ta en fram så kallad samordnad individuell plan när en person har behov av insatser från både socialtjänsten och hälso- och sjukvården.
Nu har socialutskottet låtit utvärdera hur SIP fungerar för gruppen barn med funktionshinder och för gruppen multisjuka äldre.
I rapporten, som både bygger på statistik och på intervjuer med företrädare för kommuner, regioner och berörda myndigheter, framkommer bland annat att arbetet med individuella planer har kommit olika långt i olika delar av landet.
Enligt rapporten har det gått trögare att genomföra bestämmelserna om SIP för äldre som har stora och komplicerade behov.
Bland de svårigheter för samverkan och genomförande av SIP som identifieras i rapporten nämns bland annat brist på kunskap, brist på tid och att alla viktiga aktörer inte deltar i vårdplaneringen.
Många av de som intervjuats lyfter också fram problem med att det finns många andra typer av planer inom och mellan olika verksamheter som tangerar SIP, vilket kan skapa förvirring.
Ett exempel som lyfts fram är att om en person har en insats enligt lagen om stöd och service till vissa funktionshindrade (LSS) ska den erbjudas en individuell plan, vilken på motsvarande sätt som för SIP ska innehålla beslutade och planerade insatser och upprättas i samråd med den enskilde.
Flera intervjuade anser dock att SIP för gruppen äldre med komplexa behov kommer att få ett större genomslag i och med den nya lagen om samverkan vid utskrivning från sluten hälso- och sjukvård som trädde i kraft den 1 januari i år.
Socialutskottets rapport finns att ta del av här.
Läs också:
