Blekinge i »ekonomiskt stabsläge«

Fjolåret innebar ett ekonomiskt underskott för Landstinget Blekinge. 2018 såg däremot ut att bli betydligt bättre, med ett välbehövligt överskott på dryga 13 miljoner kronor. Men för närvarande beräknas resultatet i stället bli närmare 70 miljoner kronor sämre än budget. Det innebär ett underskott på mer än 56 miljoner, meddelar landstinget i ett pressmeddelande.

Vid ett extrainsatt möte på måndagen beslutade därför landstingsstyrelsen om ett så kallat »ekonomiskt stabsläge«. Det kommer att innebära en mycket restriktiv hållning till utgifter. Främst vill landstingsstyrelsen minska behovet av hyrpersonal, närmare bestämt med minst 60 miljoner kronor under 2018.

– Det är en gradvis nedtrappning av hyrläkare och hyrsjuksköterskor, säger Alexander Wendt (M), oppositionslandstingsråd i Blekinge, till Läkartidningen.

Kan man verkligen nå dit?

– Ja, det tror man. Blekingesjukhuset har själva sagt att i ett första läge skulle de kunna spara ungefär 24–30 miljoner. De är i ett bättre läge nu när det gäller rekrytering, med till exempel utökade ST-block.

– När det gäller primärvården handlar det om att få sjukhusläkare att jobba mer ute i primärvården, och på det sättet möta behovet, fortsätter Alexander Wendt.

Anledningarna till det tidigare underskottet säger han till stor del beror på en oväntad ökning av hyrpersonal. Men det handlar också om köpt vård. Region Kronoberg har beslutat att skicka många ovarialcancerfall till Skåne i stället för till Blekinge. Det innebär inkomsttapp, men har också gjort volymerna så små i Blekinge att det blivit svårt att motivera att behålla den egna vården i landstinget.

Vid styrelsemötet på måndagen beslutades också att förvaltningschefen för Blekingesjukhuset, Lars Almroth, blir hälso- och sjukvårdsdirektör i nya Region Blekinge. Den nya regionen bildas nästa år, genom en sammanslagning av nuvarande Landstinget Blekinge, där sjukvården ingår, och det som i dag kallas Region Blekinge, vilket bland annat sköter kollektivtrafik.