Vid trombektomi avlägsnas stora blodproppar i hjärnan mekaniskt genom att en kateter med ett metallnät förs upp i hjärnan via ett kärl i ljumsken.

Hittills har rekommendationen varit att behandlingen ska utföras senast sex timmar efter en akut stroke.

I de amerikanska riktlinjer som publicerades förra veckan rekommenderas dock trombektomi även för patienter med sen stroke – under förutsättning att patienten visas ha räddningsbar hjärnvävnad – efter att två stora studier på området visat en övertygande effekt på dödlighet och framtida funktionshinder. Upp till 24 timmar efter insjuknandet ska trombektomi kunna genomföras enligt de amerikanska riktlinjerna.

I USA får åtgärden hög prioritet och det bör den få även i Sverige, enligt Bo Norrving, som är prioriteringsordförande vid den uppdatering av de nationella riktlinjerna för strokesjukvård som just nu är på sluttampen.

– Det här är ytterligare ett fantastiskt framsteg för den akuta strokebehandlingen. Det är klart att de nya studiefynden behöver införas i Sverige så snart det bara går. I de här studierna är det mycket tydligt att det går väldigt dåligt för den här patientgruppen utan behandling, säger han till Läkartidningen.

Men att få med detta tills slutversionen av de nationella riktlinjerna publiceras i slutet av mars hinns inte med.

Enligt Lars Rosengren, som är ordförande i Nationella programrådet för stroke och som också deltagit i arbetet med de nationella riktlinjerna, kan det därmed dröja ända till 2019 innan en uppdatering av riktlinjerna kan ske i Socialstyrelsens regi.

– Det tycker jag personligen är alldeles för lång tid. Om inte Socialstyrelsen hinner så får vi i Nationella programrådet för stroke överväga om vi i samråd med Socialstyrelsen kan ta fram ett evidensbaserat nationellt beslutsstöd, säger han.

Enligt Lars Rosengren och Bo Norrving kommer det att bli det en utmaning för sjukvården att följa riktlinjerna när de väl är på plats.

– De innebär ju att vi också måste bedöma om patienter i den här gruppen har räddningsbar hjärnvävnad. Den typ av teknik som behövs – till exempel perfusions-CT – finns bara på vissa sjukhus i dag, säger Lars Rosengren.

Han påpekar också att delar av landet redan i dag har stora problem att se till att patienter som borde få behandling inom sex timmar faktiskt får det.

– Vi vet inte hur stor andel av patienterna som har räddningsbar hjärnvävnad och alltså är behandlingsbara efter sex timmar. Kanske handlar det om 10 till 20 procent av hela populationen, men ärligt talat vet vi inte. Därmed vet vi inte hur stor belastning det här blir för de sjukhus som gör trombektomi, säger Lars Rosengren.

Bo Norrving understryker att man inte ska tolka de nya amerikanska rekommendationerna som att det nu går bra att vänta i 24 timmar med att ge patienter som kommer med tidiga symtom på akut stroke behandling med trombektomi.

– Det är fortfarande lika viktigt att den gruppen får behandling inom tidsramen på sex timmar, säger han och fortsätter:

– Det som händer här är ju att det tillkommer en helt ny grupp, där tiden inte verkar vara fullt så kritisk. Det är nog så att det blir en patientselektion. Finns det tillräckligt med blod för att hålla hjärnvävnad vid liv efter sju timmar så gör det nog det efter 24 timmar också.