Eftersom det har kommit ny forskning, både när det gäller PSA-test och kompletterande testmetoder, så har Socialstyrelsen på nytt tittat på frågan om nationell screening för prostatacancer hos män i åldern 50 till 70 år.

Men slutsatsen från 2014 står alltså fast i remissversionen av den rekommendation som publiceras i dag måndag: nyttan med ett nationellt screeningprogram skulle inte tydligt överväga de negativa effekterna med bland annat överdiagnostik.

Enligt Socialstyrelsen saknas det fortfarande vetenskapliga belägg för hur kompletterande metoder till PSA-test skulle påverka resultatet av screening.

Ove Andrén, professor och överläkare vid Universitetssjukhuset Örebro, har varit sakkunnig när SBU har hjälpt till med vetenskapligt underlag för hur träffsäkra ett stort antal tilläggsmetoder är när det gäller att diagnostisera prostatacancer hos män med förhöjda PSA-värden.

Däribland den omtalade svenska testmodellen Stockholm-3, som lanserats stort som en metod för att avgöra om en patient behöver genomgå systematisk vävnadsprovtagning av prostatakörteln eller inte.

– Det vi kunde se var att de här metoderna inte gav så mycket mer. Vi fann inga tunga bevis för att det skulle finnas en markör som tillsammans med PSA är betydligt bättre, säger han till Läkartidningen.

Det gällde alltså också Stockholm-3.

– Det var samma sak där, att det inte gav så mycket mer. Det man också kan säga om Stockholm-3 är ju att den modellen till stor del bygger på sådant som redan används i klinisk vardag, till exempel PSA-densitet. Det är inte värt att betala för ett test för det om man ska vara krass.

Ingen av de 16 studierna i genomgången höll hög vetenskaplig kvalitet och ingen tittade på död i prostatacancer.

Ove Andrén betonar att han som sakkunnig hos SBU bara uttalar sig om innehållet i den aktuella rapporten – och alltså inte drar några slutsatser om eventuell nationell screening.

– Men om jag byter roll till att vara kliniker och verksamhetschef så tycker jag att Socialstyrelsens beslut är helt rätt. Det är orimligt att tro att man kan införa nationell screening i Sverige i dag. Vi har en urologi i kris, där vi redan har jättelånga väntetider, säger han och fortsätter:

– Under den här perioden har vi pratat mycket kolleger emellan. Det finns inte en suck att vi skulle klara av att göra det här. Det skulle få enorma undanträngningseffekter på en massa andra patientgrupper, till exempel patienter med godartad prostataförstoring. Så för mig är det här beslutet logiskt.

Hela SBU:s kunskapsunderlag finns att läsa här.

Läs också: 

Socialstyrelsen: Mer forskning behövs för förbättrad diagnostik av prostatacancer