Landstingen tar upp kampen om digital vård

Medan de privata digitala aktörerna ger patienterna fler valmöjligheter när det gäller att söka hjälp för enklare besvär, påpekar kritiker att de innebär en merkostnad för landstingen och att de gör det svårare att garantera kvaliteten. Vissa anser också att det är tveksamt om vårdgivare alls ska kunna skriva ut antibiotika eller ge sjukintyg utan att fysiskt träffa patienten.

Läkartidningen har skickat en enkät till samtliga landsting och regioner som dels visar stora skillnader i hur långt de har kommit med att erbjuda digitala primärvårdsalternativ, dels att det finns flera olika vägar att gå. Vissa erbjuder tjänster som liknar de privata med förstagångskontakt med läkare via chatt eller video, exempelvis i mobilen vilket kan resultera i antibiotikaförskrivning eller sjukintyg. Andra har valt att begränsa sina tjänster till att exempelvis bara gälla återbesök. Ett par landsting avvaktar helt, med undantag för vissa tjänster via 1177 Vårdguiden. Men majoriteten har projekt på gång.

Att få kontroll över vilka vårdinstanser som invånarna vänder sig till och att erbjuda en viss kvalitet uppges som anledningar för landstingen att starta egna digitala tjänster. Men det är ingen hemlighet att det även finns pengar att spara om invånarna väljer landstingens alternativ i stället för de privata.

– Vi har velat säkerställa att man ska få en bedömning av en specialist eller ST-läkare i allmänmedicin. Det var både en pengafråga och en kvalitetsfråga, berättar Maria Randjelovic, utvecklingschef på Primärvårdscentrum i Region Östergötland.

Regionen sjösatte nyligen Digitala vårdcentralen, dit östgötarna kan vända sig för lindriga besvär som förkylning, hosta eller ögoninflammation. Däremot upplyser regionen om att den inte är lämplig för öroninflammation, bihåle-inflammation och lunginflammation.

Kan ni konkurrera med till exempel Kry eller Min Doktor?

– Egentligen handlar det i grunden inte om att konkurrera, utan om att vi i den offentligt drivna vården behöver kunna erbjuda ett bra och säkert alternativ för digitala vårdmöten. Det finns en konkurrensfördel patientsäkerhetsmässigt, eftersom man kommer åt patientens ordinarie journal, och genom att det är våra vanliga primärvårdsläkare som jobbar med det här. Det har vi velat förmedla ut. Men vi får väl se hur det står sig i konkurrens med nät-läkare, särskilt när de erbjuder gratis vård eller det är »drop-in« hela dygnet, säger Maria Randjelovic.

Patientavgiften tror hon blir en tröskel som hindrar att tjänsten används som telefonrådgivning. I nuläget förekommer dock inget triage, utan alla patienter som söker får kontakt med en läkare.

Hur har ni resonerat angående triagering?

– Det var ett beslut från regionstyrelsen att projektet ska erbjuda digitala läkarbesök. Jag själv har vissa farhågor när det gäller den delen, att det kan bli undanträngningseffekter när ingången till läkartiderna blir fri. Samtidigt har man i olika sammanhang sett att det kanske inte blir så mycket sämre sortering om patienterna gör en bedömning själva. Men det är något vi vill följa upp noga.

Tanken är att den nu länsövergripande digitala vårdcentralens arbete i framtiden integreras i arbetet på de fysiska vårdcentralerna och att sjuksköterskor där gör en triagering. På sikt är ambitionen att ha en helt digital vårdkedja som även inbegriper ett digitalt anamnesverktyg.

I Västerbottens läns landsting (VLL) pågår projektet »Digitala vårdmöten VLL primärvård«. Fyra hälsocentraler, en sjukstuga och barnsjukvården provar webbmöten som initieras av vården. Projektet påbörjades i fjol och håller på hela 2018 och inkluderar både förstagångskontakt via video, återbesök och annan uppföljning. Det ska vara möjligt att testa antibiotikaförskrivning och att ge sjukintyg, men det har hittills inte hänt. Därtill prövar ungdomshälsan digital drop-in-mottagning.

– Det vi gör är att testa olika sätt att leverera digital vård. Sedan är vi övertygade om att det här är framtiden, så det är inget vi kommer att backa ifrån. Den digitala hälsocentralen är en del av det testet, säger primärvårdsdirektör Håkan Larsson.

Han tycker att mer forskning borde göras på den digitala vårdens inverkan på bedömningar och antibiotikaförskrivning. Det gäller att behålla en kontinuitet i vården och att de digitala mötena inte ställs utanför övrig vård.

– I grunden handlar det om att det här kommer att bli ett av många sätt att leverera vård i framtiden. I dag är det lite hajpat, kan man säga.

Han tillägger dock:

– Det finns ett behov och en önskan hos befolkningen att få den typen av tjänster. Det är ju väldigt lätt att förstå; att slippa transportera sig, att slippa vänta – det är ju bekvämt. Det viktiga för oss är att leverera det på ett säkert sätt. Och man vill se om det kan vara ett sätt att minska ojämlikheten mellan stad och glesbygd.

Ett par landsting har valt en försiktigare väg. På Gotland finns digitala möten med i diskussionerna om framtidens vård, men regionen har ännu inte tagit ett tydligt steg.

– Vi har inte några konkreta projekt, men det är ju inte så att vi inte bryr oss om frågan. Vi följer utvecklingen, säger chefläkare och IT-strateg Gunnar Ramstedt.

Regionen har mycket sjukvårdskontakter med fastlandet, i synnerhet Stockholm, där man försöker utveckla de digitala mötena. Dessutom förekommer, likt i vissa andra landsting, videomöten mellan patienter på vårdcentral och läkare på sjukhus samt i den specialiserade vården.

– Det är en träning för annan digital kommunikation. Det har vi med oss som en god erfarenhet, säger Gunnar Ramstedt.

I Sörmland är situationen lite speciell. Landstinget erbjuder ännu inte någon egen digital lösning, då tidigare pilotprojekt inte var tillfredsställande. Men alla sörmlänningar kan få digital vård genom Doktor.se utan att det kostar landstinget något extra. Detta efter att den privata vårdgivaren har köpt en vårdcentral i länet, och då räknas det som inomlänsbesök.

Under året börjar dock landstinget ett nytt arbete med att ta fram ett eget koncept. Och det måste ge svar på några viktiga frågor.

– Det finns en rädsla. Det är en sak när man känner sin patient och erbjuder ett digitalt återbesök, men vid nybesök måste man vara säker på att det är nödvändigt. Hur ska tekniken lösa det, vilken triagering ska man göra? säger hälsovalschef Asghar Farahani.

– Privata företag som Doktor.se och Kry är före oss. Samtidigt är frågan om de alla triagerar som de ska, om det är besök som behövs. Den diskussionen pågår i landet, och när vi gör det på egen hand vill vi vara väldigt trygga i vad vi gör. Triageringen är en akilleshäl för oss.

Nu pågår ett test på två vårdcentraler, en privat och en landstingsdriven. Ett sorts anamnesformulär ska vara underlag till triagering. Det ska, till skillnad från det tidigare projektet, möjliggöra nybesök.

– Är det bara återbesök funkar det inte, patienterna nappar inte i så stor utsträckning. De vill kunna ringa eller chatta klockan åtta på kvällen, när de känner sig sjuka. Och frågan är: ska vi efter samtalet avgöra om det var onödigt eller ska vi ha någon form av sortering? Det jobbar vi för fullt med, och jag tror att vi vid slutet av året vet betydligt mer.

Läs även:

Så mycket kostar den digitala vården

Digital vård får pengarna att rulla