Avancerat ingrepp en nyhet i nationella riktlinjer för strokevård

En nyhet i riktlinjerna är alltså rekommendationen att försluta hålrummet mellan hjärtats förmak hos personer med så kallat öppetstående foramen ovale som haft stroke av oklar anledning. Åtgärden får dessutom hög prioritet.

Oväntat många under 60 år som oförklarligt drabbas av stroke har nämligen visat sig ha just ett sådant hålrum. Och på sistone har flera stora studier visat att man kan förhindra en ny stroke genom att försluta det genom att gå in med ett paraplyliknande instrument för att förhindra blodproppar att passera – så kallad endovaskulär slutning.

En stor del av åtgärderna i riktlinjerna går ut på att stärka vårdkedjan med förebyggande, snabba insatser och rätt typ av vårdform i akutskedet plus många olika typer av rehabiliteringsinsatser.

Men i vissa avseenden är kanske riktlinjerna inaktuella redan när de publiceras.

Läkartidningen berättade nyligen om att amerikanska riktlinjer nu vidgar tidsfönstret för trombektomi – där stora blodproppar avlägsnas mekaniskt – upp till 24 timmar hos patienter med räddningsbar hjärnvävnad.

Och om att detta borde få hög prioritet även i Sverige, enligt Bo Norrving, prioriteringsordförande vid uppdateringen av de nationella riktlinjerna.

Lars Rosengren, ordförande i Nationella programrådet för stroke, konstaterade dock att det kan dröja till 2019 innan en uppdatering på den här punkten kan ske i Socialstyrelsens regi.

– Det tycker jag personligen är för lång tid. Om inte Socialstyrelsen hinner så får vi i Nationella programrådet för stroke överväga om vi i samråd med Socialstyrelsen kan ta fram ett evidensbaserat nationellt beslutsstöd, sa han då till Läkartidningen.

I samband med att riktlinjerna setts över har Socialstyrelsen även justerat och tagit fram nya nationella målnivåer för vård vid stroke. Nytt är också att målnivåer tagits fram för vård vid TIA, transitorisk ischemisk attack – en mindre allvarlig form av blodpropp i hjärnan, där symtomen snabbt går över.  

Myndigheten konstaterar dock att målen kan bli en utmaning för landsting och regioner att leva upp till.

Minst 20 procent av patienterna med akut ischemisk stroke bör genomgå reperfusionsbehandling, vilket omfattar trombolys och trombektomi, enligt Socialstyrelsen. Ungefär 14 procent av patienterna i landet fick det under 2016, enligt statistik från kvalitetsregistret Riksstroke.

Målet är också att minst hälften av alla med akut stroke ska få påbörja trombolys inom 30 minuter efter ankomst till sjukhus. Som det ser ut nu är variationerna stora mellan sjukhus när det gäller detta, enligt Riksstroke.

Andra mål är att sväljförmågan ska bedömas hos alla strokepatienter och att minst 87 procent av patienterna ska vara nöjda med sin rehabilitering efter stroke.

Vid TIA är ett av målen att minst 90 procent av patienterna ska få vård direkt på en strokeenhet.