Illustration: Colourbox, Montage: Läkartidningen

Klädkod: Bussarong och Birkenstock. Till det yttre är den svenska läkarkåren slående homogen. Men vad finns det mer som förenar den? Läkartidningen gjorde ett djupdyk i statistiken – hämtad från bland annat Statistiska centralbyrån (SCB), TNS Sifo och Sveriges läkarförbund – om den svenska läkarkåren för att komma Sveriges mest typiska läkare på spåren.

Det vi fann är en person som brinner för jobbet, gillar storstan och helst umgås med likasinnade.

Sveriges vanligaste läkare hastar fram i korridorerna på ett stort sjukhus i en storstadsregion. Hen är specialist i allmänmedicin, internmedicin eller kirurgi, tjänar i genomsnitt 75 000 kronor i månaden och är rätt nöjd med sin lön. Men hen jobbar också hårt för pengarna – faktiskt mest av alla yrkeskategorier inom vården. Det innebär i genomsnitt 41,1 timmar per vecka, efter uttag av kompensationsledighet. Och hen står egentligen till arbetsgivarens förfogande totalt 44 timmar varje vecka om man räknar in beredskapen i hemmet.

Sveriges vanligaste läkare trivs på jobbet och känner sig uppskattad av chefen. Hen ser också med tillförsikt på framtiden, arbetsmarknaden är god och hen tycker sig ha bra karriär- och utvecklingsmöjligheter. Fast det finns några mörka moln: resursbristen och stressen som ökat under senare år. Vår läkare hinner knappt med några raster under arbetspassen och tycker att det börjar bli svårt att slappna av när hen kommer hem. Sömnen har tagit stryk.

– Ja, vi ser en ökad ohälsa bland läkare i form av stress, bekräftar Heidi Stensmyren, ordförande i Sveriges läkarförbund.

– Det börjar bli vanligare att gå ner i arbetstid, och då anges ofta den tunga arbetsbelastningen som orsak. Läkare tycker att de har fått mycket mindre möjlighet att påverka sin arbetssituation.

De flesta av vår typläkares kursare från studietiden bosätter sig i Stockholm, men närheten till kontinenten gör även Malmö till ett populärt val. Här bor vår läkare först i bostadsrätt i centrala Malmö men flyttar när familjen växer, antingen till en villa i Bellevue eller till en lägenhet i Västra hamnen. Västra hamnen är det läkartätaste området i staden, åtta procent av Malmös läkare bor här.

Sveriges vanligaste läkare är gift med en annan läkare. Precis som var fjärde läkare har en förälder inom samma yrke, så är också var fjärde läkare gift med en partner med samma jobb.

– Det kan bero på att vi studerar så länge. Vi exponeras för varandra under lång tid och umgås i dessa kretsar under den period i livet då man ofta väljer sin partner, säger Heidi Stensmyren, själv gift med en läkare.

– Många läkare identifierar sig också med rollen, de är läkare, och pratar mycket om sitt yrke privat. Då tror jag att det kan vara givande och utmanande att göra det med likasinnade.

Sveriges vanligaste läkare har tre barn. Svenskar skaffar fortfarande främst två, men bland välbärgade och högutbildade
par i Sverige märks en tydlig trend att skaffa ett tredje.

Sveriges vanligaste läkare är aktiv, både i jobbet och privat. Hen engagerar sig i föreningslivet, helst med koppling till det egna specialistområdet, och tar också hand om sin hälsa. Olika sporter ligger Sveriges vanligaste läkare varmt om hjärtat, liksom att läsa, lyssna på musik och att resa. Hur vår läkare röstar i politiska val är oklart – gruppen är för liten för att göra skattningar på – men troligt är att hen röstar som andra högutbildade svenskar med hög inkomst, mer åt höger än åt vänster, och att Sverigedemokraterna hör till de minst intressanta riksdagspartierna.

Kön och ålder då? Ja, här visar statistiken att Sveriges vanligaste läkare inte är en – utan två. Sveriges vanligaste läkare är både en kvinna under 45, då med allmänmedicin eller kirurgi som specialitet, och en man över 60 som specialiserat sig i kirurgi.

Förutom ålder och kön finns ett par centrala skillnader mellan de två: synen på arbetet samt förhållningssättet till patienten.

– Yngre läkare ställer högre krav på arbetsgivaren för att kunna kombinera arbete med ett privatliv. Det finns inte samma acceptans för att jobba kliniskt på dagen och forska på kvällar och helger, vilket jag tror var vanligare förr, säger Jonas Ålebring, ordförande i Sveriges yngre läkares förening (Sylf).

– Vi ser en ökad rörlighet bland unga läkare. De vill prova olika saker. Vissa kanske vill ta en paus från det kliniska och jobba i »medtech«-industrin, på ett IT-utvecklingsföretag eller som managementkonsulter. Landstingen kan inte längre räkna med att ha monopol som arbetsgivare, fortsätter han.

Den yngre läkaren har också ett annat sätt att se på sin patient. Numer ses patienten mer som en partner och medskapare i hälsoarbetet.

– Den patriarkala delen av läkaryrket är helt på väg att försvinna, säger Jonas Ålebring.

– Patienten är expert på sig själv och ofta påläst. Läkaren bidrar med sina mer grundläggande kunskaper och förmåga att se sammanhangen. Men det är tillsammans de sätter upp målen för behandlingen.

Källor: SCB, TNS Sifo, Intressekompassen, Sveriges läkarförbund, Sveriges Kommuner och landsting, Källa: Framtidens karriär – Läkare.

Läs även: 

Sandra Berggren Alm, allmänläkare: »Jag har haft lite svårt att välja – då är allmänmedicin bra«

Ingvar Syk, kirurg: »Yrket har på många vis stöpt och fostrat mig«

Sveriges läkare – så många är de

Antal yrkesverksamma medlemmar i Läkarförbundet per åldersklass och kön 2016.

Ålder             Kvinnor        Män              Totalt            Andel kvinnor 

–29                1 271               908              2 179            58%

30–34            2 798             1 694             4 492             62%

35–39            2 617             1 837             4 454             59%

40–44            2 366             1 925             4 291             55%

45–49            1 906             1 742             3 648             52%

50–54            1 717             1 860             3 577             48%

55–59            1 839             2 207             4 046             45%

60+               2 750             4 698             7 448             37%

Totalt            17 264           16 871           34 135          51%

Källa: Sveriges läkarförbund

Allt du velat veta om Sveriges läkare

Vanligaste specialistbevisen

  1. Allmänmedicin              
  2. Internmedicin                
  3. Kirurgi                           
  4. Anestesi och intensivvård                       
  5. Barn- och ungdomsmedicin      

Källa: Sveriges läkarförbund       

 

Prognos: Utbud av läkare i Sverige fram till år 2025

År                 Män               Kvinnor            Summa            Andel kvinnor

2015             18 761            20 182             38 943             52 procent

2020             19 269            22 489             41 758             54 procent

2025             20 641            24 886             45 527             55 procent

Källa: Sveriges läkarförbund  

 

Så mycket tjänar läkarna

Genomsnittlig lön för läkare, i kronor före skatt

                                        Kvinna          Man               Totalt

AT-läkare                           33 900           34 700           34 200

ST-läkare                            46 900          48 800           47 800          

Specialistläkare                   72 500           77 300           75 000

Källa: SCB

 

5-i-topp över landsting med flest läkare, avser årsarbetare

  1. Stockholms län               5 034 st
  2. Västra Götalands län       4 971 st
  3. Skånes län                     3 957 st
  4. Östergötlands län           1 642 st
  5. Uppsala län                   1 394 st

Källa: Sveriges Kommuner och landsting

 

Här bor läkarna

  • Stockholm, Göteborg och Malmö – här bor flest läkare. Bara i Stockholms tätort finns 7 800 läkare.
  • Universitetssjukhusen avgör vilka städer läkarna bosätter sig i. 49 procent av landets läkare bor i de tre storstäderna eller Uppsala, Örebro, Lund, Linköping och Umeå.
  • I de 34 kommuner i Sverige där det bor minst läkare finns totalt 75 stycken.
  • Läkarna bor framför allt centralt i städerna i en bostadsrätt eller i en villa i en närliggande villaförort. 

Källa: SCB

 

Jourerna som kräver mest jobb

Andelen aktivt arbete under jour och beredskap varierar kraftigt mellan olika kliniker. Läkare som utför mest aktivt arbete under jour/beredskap jobbar inom:

  • Anestesi/intensivvård: 78 procent aktivt arbete under bunden tid.
  • Kirurgi: 69 procent aktivt arbete under bunden tid.
  • Reumatologi: 68 procent aktivt arbete under bunden tid.
  • Kvinnosjukvård: 63 procent aktivt arbete under bunden tid.
  • Neurokirurgi: 63 procent aktivt arbete under bunden tid.

Källa: Sveriges läkarförbund  

Gift med doktorn

Läkare gifter sig helst med varandra – toppar listan över yrke där par har samma jobb.

Andel som har ett parförhållande där båda tillhör samma yrke:

  1. Läkare: 24 procent
  2. Polis: 15 procent
  3. Jurister: 14 procent
  4. Tandläkare: 14 procent
  5. Maskin- och monteringsarbetare: 13 procent 

Källa: SCB

Läkaryrket går i arv

Läkaren gör som mor och far. År 2015 hade 23 procent av de läkarutbildade i Sverige mellan 30 och 34 år en förälder med läkarutbildning.

Källa: SCB

Tre barn är det nya två
Två barn är fortfarande vanligast. Men det finns en tydlig trend att skaffa tre barn.
Många barn har blivit ett tecken på framgång. Högutbildade par med god inkomst som bor i storstäder skaffar i allt större utsträckning tre barn.
Om paret har två barn av samma kön ökar sannolikheten att skaffa ett tredje.
Om grannarna har tre barn ökar också sannolikheten att skaffa ett tredje.

Källa: SCB

 

Så trivs läkarna med jobbet

  • 97 procent av läkarna trivs med sitt arbete.
  • 77 procent känner sig uppskattade av sin arbetsgivare.
  • 93 procent tycker att de har karriär- och utvecklingsmöjligheter som läkare.
  • 33,6 procent tycker inte att de har så stort inflytande över sin arbetssituation.
  • 47,6 procent tycker inte att de har möjlighet att ta rimliga raster/pauser under sin arbetsdag.

Källa: Framtidens karriär – Läkare

 

Mångfalden ökar

Utrikesfödda läkare blir fler. Nu är en tredjedel av läkarkåren född utomlands. Av 36 000 läkare år 2012 var 11 400 födda i ett annat land än Sverige. Könsfördelningen var helt jämn: 5 700 män och 5 700 kvinnor.

Källa: SCB