Läkartidningen har tidigare berättat om programmet Västerbottens hälsoundersökningar, VHU. Programmet innebär att alla västerbottningar kallas till hälsoundersökning det år de fyller 40, 50 och 60 år i syfte att förebygga hjärt–kärlsjukdomar.

Sedan programmet startade i mitten av 1980-talet har omkring 180 000 hälsoundersökningar genomförts.

Enligt en ny hälsoekonomisk analys pekar forskare vid Umeå universitet, som studerat perioden 1990 – 2006, på att hälsokontrollerna är mycket kostnadseffektiva ur ett sjukvårdsperspektiv. I ett pressmeddelande skriver man bland annat att den förbättrade hälsan och ökade livslängden har inneburit besparingar för sjukvården som är betydligt större än kostnaderna för hälsoundersökningarna.

– I ljuset av de resultat som vi presenterar är vår slutsats att Västerbottensmodellen med regelbundna hälsoundersökningar kan påverka riskfaktorer och dödlighet i befolkningen på ett mycket kostnadseffektivt sätt, säger Lars Lindholm, professor i hälsoekonomi vid Umeå universitet och studiens huvudförfattare i pressmeddelandet.

Enligt forskarna har invånarna i Västerbotten vunnit cirka 3 500 levnadsår under perioden. Justerat för hälsorelaterad livskvalitet, det vill säga år som inte levts med full hälsa, rör det sig om 2 900 extra år jämfört med om man inte hade genomfört hälsoundersökningarna.

Studien, som är publicerad i BMC Public Health, finns att ta del av här.

Läs också:

Västerbotten modell för folkhälsoarbete: Allt började i Norsjö

Forskning visar: Hälsoundersökningarna räddar liv