Nya akutjourlinjen i Arvika snart klar

Den nya akutjourlinjen ska bestå av sex läkare. Hittills har fem anställts och en sjätte är på gång.

Det är ett brokigt gäng. Enligt områdeschefen Petra Svedberg har det varit stor konkurrens om tjänsterna.

Catarina Widing, specialist i infektionsmedicin, är en av de fem. Hon blir sektionsledare, kommer att vara gruppens kontaktperson och ansvara för att få ihop gruppens scheman.

Hennes kollegor blir två ortopeder, varav en traumaortoped, en norsk distriktsläkare som arbetat mycket med akutmedicin och en gastrokirurg.

– Det är oerhört kompetenta individer med lång erfarenhet, säger Catarina Widing.

Själv beskriver hon sig som en läkare som haft och har svårt att bestämma sig för vad hon vill bli. I bagaget har hon bland annat en halv ST i anestesi- och intensivvård, erfarenhet från primärvård och funderingar på att bli specialist i akutsjukvård. Men hon blev infektionsläkare.

– Ibland är det bra att man »vimsat runt« mycket. Då har man fått väldigt många olika perspektiv på saker. Infektion är superintressant men jag dras också åt akuten, IVA och prehospital verksamhet.

De senaste åtta åren har hon bott i nordvästra Australien där hon arbetat som flygande doktor. I tjänsten ingår att transportera patienter från mindre sjukhus till större, ta hand om akuta tillstånd och olyckor som första läkare på plats, telemedicin och primärvård – om än i en ovanlig form. Som flygande doktor har hon regelbundet åkt ut till isolerade byar i öknen med urinvånare utan tillgång till annan sjukvård.

– Där i öknen har vi allmänläkarmottagning, vaccinerar barn och gör det mesta som man gör på en vårdcentral.

Nu återvänder hon till Värmland, där familjen har kvar sitt hus och umgänge.

– Det var dags. Och jag lockas av utmaningen att bygga upp något nytt med lite annorlunda tänk. Det här är kanske inte fullständigt nytt i Sverige. Men för Värmlands del är det nytt, säger hon.

Sjukhuset Arvika har flera tunga år bakom sig. På grund av den bristande läkarbemanningen har kirurgverksamheten gått på lågvarv sedan 2014 och Inspektionen för vård och omsorg har krävt åtgärder för att förbättra patientsäkerheten.

I slutet av förra året beslutade landstingsstyrelsen i Värmland att en ny organisation ska införas för akutmottagningen. Akutjourlinjen ersätter dagens system med en primärjour på akuten, oftast en AT-läkare med stöd av kirurgbakjour. Kirurgbakjouren tas bort och sjukhuset i Arvika ska inte syssla med någon akutkirurgi. Läkarna i akutjourlinjen ska rotera på dygnspass, gå primärjourer på akuten och ronda inneliggande patienter – bland annat kirurgpatienter som opererats på sjukhuset i Karlstad.

– Syftet med en akutjourlinje är att stärka sjukhuset genom att säkerställa kompetens och patientsäkerhet på akutmottagningen i Arvika. Detta genom att tillföra specialistkompetens inom kirurgi och ortopedi dygnet runt, en kompetens som tidigare endast har funnits som bakjour på jourtid, säger Petra Svedberg som är områdeschef.

Men Värmlands läkarförening har tidigare sagt till Läkartidningen att man ser det som ett steg mot en nedmontering av sjukhuset.

– Landstinget säljer in detta som ett offensivt förslag för att öka kvaliteten. Det är väldigt positivt formulerat. Men vi ser det som ett steg mot en nedläggning av sjukhuset, sa Lars Thornström, ST-läkare i kirurgi i Torsby och ledamot i läkarföreningen, i samband med att beslutet fattades.

Petra Svedberg håller inte med.

– Vi har rekryterat fem nya specialistläkare till Värmland som inte bara kommer att stärka sjukhuset i Arvika utan också hälso- och sjukvården i hela Värmland. Landstingets ambition är att ha ett långsiktigt hållbart sjukhus i Arvika som kan ge invånarna en trygg och säker vård, vilket den nya akutjourlinjen i allra högsta grad bidrar till.

Enligt henne kommer arbetssättet ge ett effektivare omhändertagande direkt från start. Hon tror att den stora fördelen blir snabbare beslut på akutmottagningen.

– Det handlar om att ha rätt kompetens på rätt plats för att ge våra patienter rätt vård i rätt tid. De som kommer att arbeta har alla gedigen och lång erfarenhet, vilket gör att den medicinska beslutsprocessen blir kortare.

Lars Thornström och läkarföreningen ifrågasatte också att specialistläkare som inte är kirurger ska ta hand om kirurgiska patienter.

– Jag förstår fullt ut den invändningen.  Även jag ser risker i det. Det är klart att jag som infektionsspecialist inte har formell kompetens att fullt handlägga en kirurgisk patient, men jag kan göra en inital bedömning och styra patienten rätt i vårdkedjan efter kontakt med bakjour i Karlstad, säger Catarina Widing och tillägger:

– Jag har lång erfarenhet och vet vad jag klarar av. Det här är en möjlig väg att i alla fall se till att de som kommer till sjukhuset i Arvika får en hög nivå på den primära bedömningen.

Hon erkänner att hon själv grubblat mycket på modellen.

– Jag tycker att man får se det som att vi försöker sätta en erfarenhetsbank på jourlinjen.  Det är inte en linje med akutspecialister utan en linje med specialistkompetens. Att lilla Arvika skulle få ihop en hel linje med sex akutspecialister är en utopi.

Enligt henne är det dessutom avgörande att det finns tydliga principer, rutiner och en klar kommunikation mellan sjukhusen i Arvika och Karlstad om vad som ska tas om hand i Arvika och absolut inte göra det.

Akutjourlinjen sätter i gång första juni. Den ordinarie gruppen väntas dock vara på plats först i september. Just nu håller Catarina Widing därför på att bygga upp en intern pool som kan arbeta i sommar och därefter kliva in vid behov.

– Har vi inte en intern grupp med trogna doktorer blir det alldeles för skört. Som jag ser det kan man inte vara hyrläkarberoende i det här systemet. För att det ska bli bra bör det vara doktorer som lever och andas det här landstinget.