Se grafiken i sin helhet, med siffror för respektive år, genom att klicka på länken i rutan nedan! Grafik: Jesper Cederberg

 

Många inom vården har uttryckt att den känns mer administrationstung i dag än för några år sedan. Och nu visar siffror att det kan stämma.

Räknat till antal årsarbetare har antalet läkare i landet ökat med nära 4 000, motsvarande 16 procent, mellan åren 2010 och 2017. Ökningen är ojämn över landet: störst var den i Region Östergötland med nära 29 procent, medan Region Västernorrland står för den blygsammaste ökningen på dryga 5 procent.

Det kan jämföras med en befolkningstillväxt på drygt 7 procent under samma tid.

Antalet chefer, handläggare och administratörer har däremot ökat med nära 36 procent, eller drygt 8 000 årsarbetare, under samma tid. Det visar siffror som Vårdfokus sammanställt, baserade på statistik som är inrapporterad till Sveriges Kommuner och landsting (SKL), och där Läkartidningen fått ta del av och sammanställt utvecklingen för läkargruppen.

Grafik

Så mycket har antalet läkare respektive administrativ personal ökat 2010– 2017 – se grafiken i sin helhet här.

Medan antalet läkare procentuellt sett ökat ungefär hälften så mycket som det administrativa blocket, har andra yrkesgrupper haft en betydligt lägre tillväxt och i vissa fall blivit färre. Sjuksköterskor, specialistsjuksköterskor, barnmorskor, röntgensjuksköterskor och biomedicinska analytiker har tillsammans ökat med drygt två procent. Och bland dessa har antalet sjuksköterskor och biomedicinska analytiker minskat i landet.

Landstingens och regionernas köp från privata vårdgivare har ökat mellan 2010 och 2014. Eftersom vårdpersonal då »försvinner« ur landstingens statistik, skulle man kunna säga att siffrorna inte riktigt ger en rättvisande bild. Men tittar man på perioden 2014–2017, då den typen av köp låg på en relativt stabil nivå, är bilden ändå densamma: administrationen ökade med 14 procent, medan läkarna ökade med 6 procent och de andra vårdgrupperna minskade med uppåt en halv procent.

Ulf Åkesson, förhandlingschef i Stockholms läns landsting, säger till Vårdfokus att i dag upphandlas alltmer vård och därtill byggs det mycket på sjukhusen i länet. Det gör att mer administration behövs, såsom ekonomer och jurister.

– Samtidigt blir det en allt mer teknikdriven verksamhet ute på sjukhusen, då behöver man en del administratörer och tekniker som jobbar med kringutrustningen. I slutänden är det de enskilda verksamheterna som avgör vilken personal de behöver. Vi går inte in och detaljstyr.

Men Louise Bringselius, docent i företagsekonomi och forskningsledare för den statliga utredningen Tillitsdelegationen, tycker inte att den förklaringen räcker hela vägen.

– Det är en oroväckande trend. En del av ökningen beror på ett ökat inslag av marknadslösningar och digitalisering. Men det ger inte en heltäckande förklaring. Någonstans har landstingen fastnat i en ond spiral.

Hälso- och sjukvårdsminister Annika Strandhäll (S) säger till Vårdfokus att hon »blir upprörd och matt« över tidningens siffror. Hon ser dock inte ett förstatligande av vården som lösningen.

– Men vi kommer inte att släppa frågan om en tydligare statlig styrning och dialog med landstingen i viktiga frågor. Det måste till en samverkan som ser ut på ett annat sätt än i dag och som vi kan formalisera, säger hon.

Läs och se mer statistik på Vårdfokus webbplats.

Så gjordes granskningen

Varje år rapporterar regioner och landsting statistik om månads- och timavlönade. Vårdfokus har sedan räknat om siffrorna till årsarbetare enligt SKL:s definition.

I Vårdfokus granskning ingår administrativ personal som arbetar helt eller delvis mot vården. Den grupp som kallas vårdadministratörer, som avlastar vårdpersonalen, ingår inte i Vårdfokus statistik.

I statistiken för läkare ingår alla grupper utom skolläkare och företagsläkare.

Gotland ingår inte i statistiken då tillförlitlig data saknas.

En del av ökningen i administration kan förklaras med att en del landsting under åren 2010–2017 blivit regioner. Här finns bland andra Region Uppsala med 113 procents ökning i administrativ personal, men också Region Jönköpings län på 18 procent, alltså lite drygt hälften av riksgenomsnittet.