Vid presentationen av den fördjupade studien kring åldersbedömningar med hjälp av magnetkamera medverkade från vänster Lars-Torsten Jansson, Socialstyrelsen, Olle Söder, Karolinska institutet, Johan Sanmartin Berglund, Blekinge tekniska högskola samt Carl-Erik Flodmark, Socialstyrelsen. Foto: Joakim Andersson
– Vi uppfattar att magnetkameraundersökning är en användbar metod för att bedöma åldern på framför allt pojkar. För flickor är osäkerheten större beroende på deras tidgare mognad, vilket tydligt visats i studien. Säkerheten varierar med åldern och det blir naturligtvis en svårare bedömning ju närmare 18 år man kommer, säger Lars-Torsten Larsson, avdelningschef på Socialstyrelsen, vid en pressträff på torsdagen.
Han vill dock understryka att det i dag inte finns någon medicinsk metod som med hundraprocentig säkerhet kan fastställa en persons ålder.
Bakgrunden till den aktuella studien är att Socialstyrelsen har fått i uppgift av regeringen att fördjupa kunskapen om magnetkameraundersökning som metod för att medicinskt bedöma om en person är över eller under 18 år. Den fördjupade studien har genomförts av Karolinska institutet och Blekinge tekniska högskola. De båda lärosätena har bedömt metoden på två sätt:
- En huvudstudie, där fem olika tillväxtzoner i knäleden, handleden och fotleden hos 938 personer mellan 14 och 21 år har undersökts med en bildteknik som avbildar brosk.
- En tilläggsstudie, där enbart den övre delen av knäleden har undersökts hos 400 av de 938 deltagarna med en bildteknik som avbildar bland annat skelett, vilket är en av två metoder som Rättsmedicinalverket använder för medicinska åldersbedömningar. RMV använder även röntgen av tänder som en metod för att bedöma ålder, men denna metod har inte ingått i studien.
Enligt Socialstyrelsen visade resultatet sammantaget inte på någon avgörande skillnad mellan de två nu studerade metoderna.
Vid pressträffen medverkade också Johan Sanmartin Berglund, professor i hälsovetenskap vid Blekinge tekniska högskola och en av personerna bakom studien. Han lyfter också fram att studien bekräftar att säkerheten varierar efter åldersgrupp och att bedömningen om någon är ett barn eller vuxen blir svårare ju närmare 18-årsgränsen man kommer.
Vidare uppger han att en kombination av undersökning av övre delen av knäleden och handleden visar på en relativt hög tillförlitlighet för pojkar under 18 år.
För flickor under 18 år är metodens tillförlitlighet dock betydligt lägre, då benmognaden sker tidigare hos flickor än hos pojkar.
– Den största osäkerheten för pojkar råder i åldersgruppen 17-18 år och för flickor i gruppen 15-17 år, säger Johan Sanmartin Berglund.
– Baserat på detta och det ingångsvärde som vi hade från början, att vi med minst 95 procents säkerhet skulle uttala oss i ålderssammanhang, så kan vi säga: Är bägge tillväxtzonerna slutna, då är en flicka över 14 år och en pojke över 15. Är bägge tillväxtzonerna öppna, då är en flicka under 18 år och en pojke under 19 år. Det här är det viktigaste fyndet i huvudstudien, fortsätter han.
Reslutaten tyder inte heller på att föräldrarnas födelseland spelar roll för tillförlitligheten. Inte heller BMI, självskattad pubertet, mängden fysisk aktivitet eller socioekonomisk status uppges bidra till förbättrad tillförlitlighet.
Den metod med magnetkameraundersökning av knäleden som Rättsmedicinalverket använder för sina medicinska åldersbedömningar har tidigare mött skarp kritik, bland annat efter att nya uppgifter pekat på att en majoritet av flickor nära 18 år riskerar att felbedömas med metoden.
Som en följd av dessa uppgifter valde RMV att göra en översyn av metoden, och dessutom stoppade Migrationsverket tillfälligt alla beslut i ärenden där flickor genomgått medicinsk ålderbedömning.
Vid pressträffen ville varken Socialstyrelsens representanter eller Johan Sanmartin Berglund yttra sig om huruvida de, med utgångspunkt i de nya resultaten, anser att RMV bör ändra sina rutiner.
– Nu finns de här resultaten och de har ökat kunskapen inom det här området. Sedan är det upp till RMV att göra sina bedömningar och hur de vill använda metoden, säger Johan Sanmartin Berglund.
Under dagen publicerade Rättsmedicinalverket ett pressmeddelande där man bland annat skriver:
»Sammantaget visar Socialstyrelsens rapport att RMV:s magnetkameraundersökning som metod för medicinsk åldersbedömning har högre säkerhet när det gäller att bedöma barn än när det gäller att bedöma vuxna. När det gäller flickor har magnetkameraundersökning av knäled ett begränsat värde. Rättsmedicinalverket har sedan mars 2018 justerat bedömningsskalan och tydligare skrivit fram den osäkerhet som finns.«
– Ny kunskap om flickor visade att knäleden mognar tidigare än vad som har varit känt, vilket även framgår i Socialstyrelsens presentation. I RMV:s metod är hänsyn redan tagen till detta, säger Carl Johan Wingren, docent och områdesansvarig för medicinska åldersbedömningar vid Rättsmedicinalverket i pressmeddelandet.
Hela studien, »Om magnetkamera vid bedömning av ålder – en studie av validiteten i radiologisk undersökning« finns att ladda ner här.
Läs också:
Studie: Stor risk att barn bedöms som vuxna av Rättsmedicinalverket
Socialstyrelsen medger fel i rapport om metoder för åldersbedömning
Socialstyrelsen bjuder in kritiska statistiker till möte
RMV står fast vid metod för medicinska åldersbedömningar
Rättsläkare lämnar RMV: »Jag kan inte stå för hanteringen av medicinska åldersbedömningar«
Europarådet kritiskt till Sveriges medicinska åldersbedömningar
