Anders Milton presenterade sin utredning vid en pressträff tisdagen den 29 maj. Foto: Joakim Andersson
Sommaren 2017 var ansträngd inom vården på flera håll i landet. Vid Karolinska universitetssjukhuset ledde plats- och personalbristen bland annat till att köerna till vissa canceroperationer, främst övre abdominell kirurgi, växte sig långa.
Tolv patientfall där fördröjningen överstigit sjukhusmålet om operation inom 30 dagar granskades internt av sjukhuset, eftersom det i dessa fall fanns frågor kring om fördröjningen påverkat patientens situation och prognos. Tre av dessa fall anmäldes till Inspektionen för vård och omsorg (IVO) enligt lex Maria, då det inte gick att utesluta att väntetiderna medfört allvarliga vårdskador.
Enligt Nyhetsbyrån Siren hade två av de tre patienterna avlidit vid tiden för anmälningarna.
På uppdrag av Karolinska universitetssjukhuset har nu Anders Milton, läkare och bland annat tidigare ordförande i Sveriges läkarförbund, utrett händelseförloppet. Syftet har dels varit att gå igenom hur sjukhuset agerat i samband med den uppkomna situationen, dels se om något borde ha gjorts annorlunda.
Vid en pressträff på tisdagen konstaterar Anders Milton att 60 patienter fick vänta längre än 30 dagar på sina operationer under juli, augusti och september.
Ett av grundproblemen till köerna var bristen på operationssjuksköterskor som kan assistera vid stora bukoperationer. Enligt Anders Miltons utredning slutade några av dessa under våren 2017, vilket gjorde att situationen under juli och augusti blev mycket ansträngd.
– Jag tror att man gjorde den i efterhand felaktiga bedömningen att »vi kommer att lösa frågan«. Jag tror att man underskattade problemet, säger Anders Milton.
– Har man 22 operationssjuksköterskor så klarar man sig, men går man ner på 18 slår man i backen. Jag tror inte att man såg det.
Under sommaren erbjöd kirurgkliniken vid Danderyds sjukhus hjälp med operationer av fem till nio patienter med cancer i pankreas, lever eller magsäck. Två patienter med magsäckscancer skickas till Danderyd, men för patienter med cancer i pankreas och lever gjordes bedömningen att riskerna med att flytta och operera dessa patienter vid en klinik där både vårdkedja och kompetens för sådana avancerade operationer saknas, var större än riskerna med en fördröjning.
Ander Milton är övertygad om att kirurger på både Danderyds sjukhus och Karolinska univeristetssjukhuset haft ambitionen att patienterna skulle få så bra vård som möjligt.
– Sedan är det några patienter med ventrikelcancer som går till Danderyd. Då är frågan, skulle det ha kunnat gått några fler? Ja, det är möjligt säger vi. Vi skriver också att det hade varit bra om de pratats vid över telefon i stället för att bara skicka mejl. Jag tror att båda sidor hade en önskan om att bidra, men det blev lite mindre än vad det möjligen hade kunnat bli.
Anders Milton anser också att man borde ha lyft de annalkande problemen till en högre nivå, i stället för att försöka lösa problemen »inom väggarna«. Enligt utredningen fanns insikten och medvetenheten hos de ansvariga för tema cancer om den kommande besvärliga situationen och dess sannolikt allvarliga konsekvenser redan på våren.
Trots detta fördes frågan inte vidare till sjukhusdirektören och därmed inte heller till vare sig styrelsen eller hälso- och sjukvårdsförvaltningen. I stället gavs lugnande besked av cheferna för perioperativ medicin och intensivvård (PMI) och tema cancer om att frågan hanterades och skulle lösas.
– Det är möjligt man inte lyfter upp det hela till sjukhusdirektörsnivå för att man har lärt sig att man ska lösa problemen i linjen och inte delegera uppåt. Men när det inte är fysiskt möjligt – då måste man lyfta upp det för att se om man kan använda landstingets totala resurser, det vill säga de andra sjukhusen, säger Anders Milton.
Flera personer får i utredningen kritik för att inte ha varit tillräckligt tydliga i förhållande till sjukhusdirektören: temachefen för tema cancer, funktionschefen för PMI samt sjukhusets produktionsdirektör.
Anders Milton listar också en rad rekommendationer till sjukhuset. Bland annat föreslår han att Karolinska universitetssjukhusets ledning ska
- stärka kontrollen över väntetiderna till cancerbehandling,
- stärka stödet till linjeorganisationen och tydligare verka för att patientsäkerhetsrisker lyfts till en högre nivå,
- intensifiera arbetet med att minska sjukhusets känslighet gällande kritisk kompetens, bland annat genom att använda så kallad »task shifting« men även genom att förbättra arbetsmiljön samt
- utvärdera hur man på ett bättre sätt ska kunna dra slutsatser om verksamhetens behov utifrån de data som finns.
Samtidigt, framhåller Anders Milton, behöver hälso- och sjukvårdsförvaltningen i Stockholms läns landsting arbeta mera aktivt med den landstingsövergripande prioriteringen och koordineringen för att hantera de utmaningar som uppstår vid plats- och personalbrist. I bristsituationer måste den medicinska prioriteringen ske även mellan sjukhus i stället för bara inom dem, skriver Anders Milton.
På frågan vilken som är den viktigaste åtgärden för att det som hände förra sommaren inte ska hända igen svarar han:
– Strategiskt sett tycker jag att landstinget måste lösa det här med sjuksköterskerekryteringen. Det är bra om man kan minska rekryteringsbehovet, som är över 800 per år, till något mycket lägre.
– När man har ensamutföraruppdrag, som Karolinska har både nationellt och inom landstinget för vissa saker, måste man fundera på att det behövs ett visst mått av övertalighet. Det vill säga: Det räcker inte med så här många operationssköterskor utan vi behöver ha fler. Det är möjligt att man får överbemanna lite och att vissa får göra lite andra saker under terminen, men att det ändå finns tillräckligt många som är kompetenta för att man ska klara storledigheterna.
Vid en efterföljande pressträff välkomnade sjukhusdirektör Melvin Samsom att man i och med utredningen nu har en komplett överblick över vad som hände under förra sommaren.
– Roten till problemen som vi hade förra året är relaterad till bristen på operationssjuksköterskor. Vi noterar att vi är mycket beroende av operationssjuksköterskor på det här området, eftersom de är mycket specialiserade. Och det har varit flaskhalsen för att serva våra patienter i rätt tid, sa Melvin Samsom.
– Tittar man på ansvarsfrågan är det tydligt att alla personer involverade på olika nivåer gjorde sitt bästa för att lösa kapacitetsproblemen som vi hade. Och jag tror att vi också kan dra slutsatsen att det var ett misslyckande i kommunikationen för att få till det bästa resultatet. Det skulle ha lyfts till mitt bord och vi skulle ha lyft det till hälso- och sjukvårdsförvaltningen för att se hur olika nätverk skulle kunna involveras för att lösa kapacitetsproblemen under sommaren, fortsatte han.
Vid pressträffen närvarade också Annika Tibell, biträdande sjukhusdirektör och operativ direktör, för att berätta om vilka åtgärder som sjukhuset vidtagit och hur man arbetar i dag.
Bland åtgärderna nämns exempelvis ökad koordinering, stärkt dialog både internt på sjukhuset och externt med hälso- och sjukvårdförvaltningen, samt bättre datastöd och datakvalitet för att förbättra överblicken över väntetider. Enligt henne finns det i nuläget ingen patient som väntat längre på operation än vad verksamheten har bedömt som medicinskt acceptabelt.
Hela utredningen finns att läsa här.
Läs också:
IVO ger Karolinska bakläxa – cancerköer inte tillräckligt utredda
Anders Milton leder utredning om Karolinskas cancerköer
Karolinska tillsätter extern utredning om sommarens cancerköer
Åklagare utreder vållande till annans död efter långa cancerköer
Försenade canceroperationer utreds av IVO
