En tredjedel av alla doktorander i Sverige fanns inom området medicin och hälsovetenskap under hösten 2017. Bland de svenska doktorandnybörjarna dominerar området tydligt, medan naturvetenskap och teknik är vanligare bland utländska, visar en årsrapport från Universitetskanslersämbetet.
Antalet doktorandnybörjare inom medicin och hälsovetenskap ökade 2017 jämfört med året innan. Där utmärker sig medicin och hälsovetenskap, tillsammans med teknik, från de andra områdena som antingen minskat eller ligger kvar relativt oförändrade. Överlag har annars doktoranderna på området blivit något färre de senaste tio åren.
Könsfördelningen är 60 procent kvinnor och 40 procent män, både bland svenska och utländska nybörjardoktorander. Därigenom är det en kvinnlig övervikt jämfört med genomsnittet i Sverige.
Större delen av försörjningen för doktorander inom medicin och hälsovetenskap utgörs av doktorandanställningar, följt av läkaranställning. Doktorandanställning står för drygt 50 procent, vilket är en lägre andel än hos andra grupper. Doktorander inom naturvetenskap ligger på drygt 80 procent.
Även bland nybörjarna i forskningen utgör doktorandanställningen lite drygt 50 procent. Det kan jämföras med mindre än 20 procent tio år tidigare. Liksom för doktoranderna inom medicin och hälsovetenskap i stort, ligger nybörjarna på en lägre nivå jämfört med andra grupper.
När det gäller grundutbildning tycks läkarstudenterna vara bland de mest motiverade. Ett mått är exempelvis hur stor del av studenterna som är kvar år två i utbildningen för program med över 200 nybörjare. 93 procent av läkarstudenterna var kvar år två. Bara psykoterapiutbildningen hade en större siffra: 96 procent. Snittet för alla utbildningar är 76 procent.
