I brevet, som bland annat har skickats till socialministern och utbildningsministern, ger de flera åtgärdsförslag. Det handlar om att göra det enklare för exempelvis läkare och sjuksköterskor med en utbildning utanför EU/EES att förbereda sig inför det medicinska kunskapsprovet, få en bra praktikplats samt att förbättra samarbetet.
Enligt direktörerna är det största hindret på vägen mot en svensk yrkeslegitimation att det är svårt att förbereda sig inför det medicinska kunskapsprovet. I dag finns preparandutbildningar som utförs av lärosäten på uppdrag av Arbetsförmedlingen, men det är endast de som är inskrivna hos Arbetsförmedlingen som får delta. Läkare eller sjuksköterskor med utbildning utanför EU/EES som arbetar med mindre kvalificerade uppgifter, exempelvis som vårdbiträden, i väntan på en svensk legitimation får alltså inte gå utbildningen.
För läkare krävs dessutom fysisk närvaro vid preparandkursen – men utbildningen ges bara på två orter i Sverige.
Region- och landstingsdirektörerna föreslår att regeringen i stället låter Utbildningsdepartementet eller Socialstyrelsen ta över ansvaret och ger några lärosäten i uppdrag att ta fram studiematerial, introduktionskurser och kortare förberedande kurser för att göra det lättare att plugga till provet. Det ska även vara möjligt att förbereda sig på distans eller på deltid, anser de.
När det gäller praktik och praktisk tjänstgöring efter godkänt kunskapsprov, skriver direktörerna att det är lättare att klara det medicinska kunskapsprovet om man får en introduktion till svensk hälso- och sjukvård och praktisk träning inför provet. Därför tycker de att staten ska se till att det blir lättare att få längre praktikperioder, exempelvis tio veckor.
Direktörerna påpekar också att aktörerna som ansvarar för de nyanländas väg mot en svensk legitimation är splittrade och många – Migrationsverket, Arbetsförmedlingen, Länsstyrelsen, Socialstyrelsen, universitet och högskolor, landsting/regioner och kommuner – och att det därför behövs en kontinuerlig och tät dialog mellan dem.
I brevet till regeringen beskrivs att det finns ett stort och aktivt engagemang i regionerna och landstingen för gruppen. 2015 startade regionerna och landstingen ett gemensamt projekt, »Kompetensförsörjning genom integration«, med syfte att arbeta för att snabbt få in nyanlända med utbildning inom hälso- och sjukvård i den svenska sjukvården. Det finns många olika insatser på olika håll i landet. En del landsting och regioner har till exempel egna program med språkutbildning, utbildning och praktik. Region- och landstingsdirektörerna skriver även till regeringen att de är beredda att ta ett stort ansvar för att underlätta nyanländas etablering på arbetsmarknaden.
