Resultaten av forskningen pekar på att metoden kan ha betydelse för patienternas hälsoutfall och för minskade vårdtider, skriver SBU i sin kartläggning. Forskningen skulle dock gynnas av att i högre grad involvera både patienter, företrädare för verksamheterna, professionella och experter för att ge en tydligare bild av vilka metoder som fungerar för vilka patienter.

För överlag tycker SBU att studierna som gjorts lämnar en del att önska. Urvalet är oklart, studiedesignen brister och det är också oklart när och hur data har samlats in. Myndigheten bedömer inte att forskningen tillför »generell och överförbar« kunskap när det gäller specifika effekter av värdebaserad vård.

Forskningen uppvisar också stor variation i hur modellen med värdebaserad vård tillämpas. I korthet kan metoden dock beskrivas som strävan att uppnå bäst hälsoutfall för patienten i förhållande till de resurser som används. Det kan jämföras med exempelvis new public management-modellen, vilken mäter produktivitet. 

En av komponenterna i värdebaserad vård handlar om att mäta hälsoutfallet och kostnaderna för varje patient. En annan handlar om att använda vårdepisodersättning i hela vårdcykeln, något som infördes 2009 i Stockholm för höft- och knäprotesoperationer. Då fick vårdgivarna ett »paketpris« för operationen och blev ekonomiskt ansvariga för komplikationer upp till två år.

I sin sammanställning har SBU studerat 36 artiklar, varav 16 publicerades i fjol. Majoriteten är amerikanska och sex är svenska, varav fem handlar om införandet av värdebaserad vård på Sahlgrenska universitetssjukhuset.

Få av studierna undersökte metoden som helhet, utan riktade sig snarare mot enskilda komponenter i den, främst mätning av utfall och kostnad. Dessa komponenter är inte heller alltid unika för värdebaserad vård. Det är därför svårt att dra generella slutsatser om effekter och resultat av metoden i praktiken, menar SBU.

14 av de 36 artiklarna är enkla fallstudier där SBU menar att analysen och resultaten måste ses som preliminära och att det kan ifrågasättas. Bara ett fåtal tog med ett patientperspektiv, vilket då var begränsat.

SBU:s kartläggning sammanställer forskningen som finns i dag. Myndigheten har däremot inte utvärderat evidensen eller om forskningsresultaten går att överföra på svensk sjukvård.

Du kan läsa hela rapporten på SBU:s webbplats.

Läs mer:

Värdebaserad vård oroar ministern

Sahlgrenska: Svag evidens för värdebaserad vård

SBU kartlägger värdebaserad vård

Läkaresällskapet vill evidensgranska värdebaserad vård

Värdebaserad vård: Omstridd metod på frammarsch

Rak debatt om värdebaserad vård: »Stoppa inte det vi påbörjat!«

KI:s ledning vill inte ta ställning för värdebaserad vård

Starka incitament för att avbryta införandet av värdebaserad vård

Värdebaserad vård – inte alltid värdelös

Sex komponenter

Begreppet »värdebaserad vård« myntades av Michael Porter, professor vid Harvard Business School. Han är också ekonomie hedersdoktor vid Handelshögskolan i Stockholm och invald ledamot i Kungliga ingenjörsvetenskapsakademien. Han har tidigare föreläst om värdebaserad vård på Karolinska institutet.

I värdebaserad vård anses sex sammankopplade komponenter spela en stor roll. 

  • Organisation i integrerade vårdenheter
  • Mäta hälsoutfall och kostnader för varje patient
  • Övergå till vårdepisodersättning för hela vårdcykeln
  • Integrera vård som ges på flera enheter
  • Expandera högkvalitativ vård geografiskt
  • Bygga ett stödjande IT-system