Tillitsdelegationens arbete har gått ut på att skapa en mer tillitsbaserad styrning inom hela den offentliga sektorn. Målet är bättre effektivitet och större nytta för medborgarna utan att hindras av detaljstyrning. På så sätt ska exempelvis läkare få mer tid till sina huvudsakliga uppgifter. Och för det krävs en tillit från statens sida.
– Kommuner och landsting behöver i större omfattning kunna ta tillvara medarbetares kompetens och erfarenhet i välfärden för att på så sätt bidra till högre kvalitet för medborgare. Välfärdens proffs måste få vara proffs och då måste vi sätta stopp för övertron på New Public Management och i stället börja styra med tillit till personalen, säger civilminister Ardalan Shekarabi i ett pressmeddelande.
På torsdagen överlämnade delegationen sitt huvudbetänkande till regeringen. Det handlar mycket om att skapa handlingsutrymme för enskilda i arbetslivet och låta välfärdens medarbetare i högre grad påverka hur arbetet utförs, skriver Tillitsdelegationens ordförande Laura Hartman tillsammans med tre andra delegatsmedlemmar på DN Debatt.
Tillitsdelegationen redogör för en rad förslag och rekommendationer. Fokus ligger till stor del på handlingsutrymmet när en offentligt anställd möter medborgaren så att lösningarna för den aktuella situationen kan individanpassas.
Ett förslag är att regeringen borde arbeta med generella statsbidrag som huvudprincip i stället för riktade bidrag, vilka tenderar att öka administrativ börda och försvåra långsiktig planering i kommuner och landsting. Riktade bidrag bör enbart användas vid specifika nationella satsningar.
Chefer i kommuner och landsting ska verka för att medarbetarna ska få mer handlingsutrymme och delta i verksamhetens utformning. Delegationen tycker också att medarbetare och chefer ska ges större möjligheter att arbeta över »organisations- och professionsgränser, under fria former och med större utrymme för innovation«. Det behövs innovation för ledarskap, och därför föreslås ett nationellt »policylabb« och försöksverksamheter på lokal nivå, åtgärder som bör kopplas till forskning.
I Tillitsdelegationens arbete har tolv försöksverksamheter letts av 20 forskare runtom i landet.
– Det här är en ovanlig utredning för att den har arbetat väldigt forskningsnära, säger Louise Bringselius, docent i företagsekonomi vid Lunds universitet och en av utredningens forskningsledare, till Vetenskapsradion.
Andra förslag gäller till exempel att politiker på olika nivåer i samhället, tillsammans med professionen, tar fram analyser av den sammantagna styrningen för att undvika motstridiga styrsignaler. Detaljstyrningen behöver också bli mindre genom att exempelvis mål- och resultatstyrning minskas.
– Å ena sidan tycker jag att delegationen beskriver sin intention bra – att gå från en byråkratisk detaljreglering till att ge professionerna tillit, alltså mandat och befogenheter att utföra sitt arbete, säger Läkarförbundets ordförande Heidi Stensmyren och fortsätter:
– Å andra sidan når de inte hela vägen. Tillitsdelegationen går inte längre än att ge landsting och kommuner ett större mandat mer fria händer. De når inte ut till professionen. Det är min kritik. Det finns inget konkret kring hur man skulle kunna ge professionen större mandat.
Ardalan Shekarabi påtalade under en presskonferens på torsdagen att betänkandet är mer konkret än vad det kanske låter.
– Det här kan låta abstrakt, men tillämpas de här principerna blir det väldigt konkret.
Han sa också att den nuvarande modellen för detaljerad styrning är en doktrin från 80-talet.
– Nu får det vara slut på detta. Det är dags för lite bredare perspektiv.
Tillitsdelegationen understryker att »tillit« inte betyder »fritt valt arbete« och att staten fortfarande ska kontrollera arbetet, men mer »selektivt och utifrån dialog med den granskade«.
Den 18 augusti i år lämnar Tillitsdelegationen sitt slutbetänkande. Heidi Stensmyren anser att det finns en del kvar att göra:
– Jag tror att om Tillitsdelegationen och regeringen ska ha bibehållet förtroende bland professionerna i denna fråga, är det viktigt att de fortsätter. De måste lägga konkreta förslag som åstadkommer att professionerna i vård, skola och omsorg får ett större mandat att ta ansvar på golvet och utforma verksamheten. Det är att ha tillit till professionerna. Jag vill se en »2.0« av det här.
Det finns också nyare delar i delegationens uppdrag som ska redovisas i oktober nästa år.
Läs även:
»Ska professionen ta större ansvar måste vi släppas in i besluten«
