I dag, fredag, lämnade Göran Stiernstedt över sitt delbetänkande i utredningen »Styrning för en mer jämlik vård« till regeringen.
Delbetänkandet, med namnet »Styrning och vårdkonsumtion ur ett jämlikhetsperspektiv« innehåller en kartläggning av socioekonomiska skillnader i vårdutnyttjande samt en preliminär analys och utgångspunkter för att få till en bättre styrning av hälso- och sjukvården. Detta ska ligga till grund för utredningens fortsatta arbete.
I delbetänkandet konstateras att det finns skillnader i vårdkonsumtion mellan olika grupper. Några resultat indikerar bland annat att grupper med svagare socioekonomi i större utsträckning underkonsumerar vård och att de i större utsträckning avstår från screening, vårdbesök och läkemedelsuthämtning av ekonomiska skäl.
Andra analyser pekar på att de med svagare socioekonomi besöker vården mer och har högre kostnader för vård upp till en viss ålder.
Men skillnader finns inte bara mellan socioekonomiska grupper. De finns också mellan kön, åldersgrupper och mellan stad och landsbygd. Skillnaderna ser också olika ut beroende på vilken vårdnivå som studeras.
Samtidigt skriver man att konsumtion av vård styrs av många andra faktorer än vården i sig. Däremot kan vården och dess organisation och styrning delvis styra konsumtionen genom bemötande, tillgänglighet, kostnader och remittering. En annan bidragande orsak till att det blir olika är enligt utredningen vårdens struktur med 21 olika huvudmän.
Vad gäller målet med en mer jämlik och behovsbaserad vård gör utredningen bedömningen att uppfyllelsen av detta mål inte främjas av hälso- och sjukvårdens nuvarande struktur, som i dag är sjukhustung och där utbudet av primärvård och tillgången till kontinuitet varierar mellan landsting.
Det konstateras också att staten ofta har en oklar roll i styrningen av vården. Dessutom styr staten på olika sätt direkt mot den professionella nivån. Detta gör enligt utredningen att statens styrning passerar mellanliggande nivåer, exempelvis huvudmännen, vilket ses som problematiskt ur ett tillitsperspektiv.
Vad gäller landstingens styrning skriver man att den är olikartad. Även om det finns positiva tendenser inom kunskapsstyrningsområdet så är det bara undantagsvis som landstingen agerar gemensamt och tar ett gemensamt ansvar för hälso- och sjukvården.
Landstingens styrning präglas tvärtom av stark variation i nästan alla delar, enligt utredningen.
Fasta ersättningar, som används i ökad grad i sjukvården, ses dock som något som kan vara positivt för att uppfylla målet om en jämlik vård.
– Delbetänkandet belyser ett antal områden där stat och landsting gemensamt behöver göra mer för att säkerställa en likvärdig, tillgänglig och behovsanpassad vård i hela Sverige, säger socialminister Annika Strandhäll (S) i en kommentar på regeringens webbplats.
I utredningens fortsatta arbete avseende styrsystem ska man bland annat analysera en mer funktionell prioritering av den statliga styrningen, hur kunskapen om styrningen av den specialiserade vården kan öka och hur tilliten i styrningen mellan stat och huvudmän kan öka.
Utredningen avser också att vidare analysera landstingens styrning och om denna bör enas.
Dessutom ska utredningen till slutbetänkandet genomföra en översyn av LOV och vårdvalssystem, analysera ett långsiktigt hållbart system för digitala vårdgivare, lämna förslag till minskat beroende av inhyrd personal i sjukvården samt utreda behovet och förutsättningarna för att införa viss tillståndsprövning.
Vad gäller frågan om vinst och vinstbegränsning i vården skriver man att utredningens utgångspunkt är att styrning och ersättningssystem ska gagna invånarna både som skattebetalare och potentiella patienter. En annan utgångspunkt är att skapa rimliga förutsättningar för att både offentliga och privata utförare i hälso- och sjukvården ska kunna utföra sitt uppdrag.
Enligt utredningen måste man först ta ett helhetsgrepp om frågorna som rör styrning och ersättningssystem innan man kan behandla frågan om eventuella problem med vinst.
Delbetänkandet Styrning och vårdkonsumtion ur ett jämlikhetsperspektiv finns att ta del av här.
Göran Stiernstedts utredning ska slutredovisas senast den 30 juni 2019.
Läs mer:
Stiernstedts utredning förlängs
Stiernstedt utesluter inte förslag om vinstbegränsningar i vården
