Mellan åren 2013 och 2015 sågs en statistiskt säkerställd minskning av andelen vårdtillfällen med skador och vårdskador. Därefter bröts den positiva trenden och minskningen av vårdskador avstannade, vilket Läkartidningen tidigare rapporterat om.
I den senaste granskningsrapporten från Sveriges Kommuner och landsting (SKL), som bygger på markörbaserad journalgranskning, syns en ökning av andelen vårdtillfällen med skador mellan 2015 och 2017.
Enligt SKL beror ökningen framförallt på att skador som kategoriserats som lindriga och övergående har ökat. Däremot sågs ingen signifikant ökning av andelen vårdtillfällen med allvarligare skador.
– Det är allvarligt att vi nu ser en viss ökning av skador. Vi följer utvecklingen noga, och SKL har också tagit fram många olika åtgärdspaket så att landsting och regioner kan sätta in rätt åtgärder för att få ned antalet skador, säger Hans Karlsson, chef för SKL:s avdelning för vård och omsorg, i ett pressmeddelande.
Granskningen visar också att andelen vårdtillfällen där patienter varit utlokaliserade ökat under perioden 2015–2017, vilket enligt SKL ökar risken för vårdskador.
Rapporten »Skador i vården – utveckling 2013 – 2017« är den nionde i en serie som återkommande redovisar resultatet av en journalgranskning som genomförs i regi av SKL. Totalt har drygt 77 000 vårdtillfällen vid omkring 60 akutsjukhus mellan 2013 och 2017 granskats.
I cirka 8 procent av dessa granskade vårdtillfällen drabbades patienter av vårdskador. Det innebär enligt SKL att omkring 110 000 patienter på svenska sjukhus får vårdskador av varierande allvarlighetsgrad varje år.
Kostnaden för de extra vårddagar som beror på vårdskador uppskattas till omkring 9 miljarder kronor årligen.
Läs också: