Språkförbistring låg bakom att patienter inte fått samtal om att personalen inte skulle vidta livsuppehållande åtgärder. Det visar Sveriges Radios Ekots granskning om behandlingsbegränsningar i vården, vilken Läkartidningen tidigare har berättat om.

I granskningen har Ekot bland annat gått igenom 187 beslut om behandlingsbegränsningar från Södertälje sjukhus och Karolinska universitetssjukhuset. Bara i en liten del av fallen finns dokumenterat att läkaren fört ett samtal med patienten. I de flesta fall finns ingen motivering till att samtalet uteblivit. 

Men i några fall ges förklaringar som har med språkförbistring att göra.

En cancersjuk person som vårdats på Karolinska universitetssjukhuset i Huddinge fick inget samtal med motivering »kan ej tala svenska«. En annan får inte reda på att hen inte ska få hjärt- lungräddning på grund av »språkbrist«. Ytterligare ett fall beskrivs med »språkbarriär«.

– Det är naturligtvis inte okej. Är det så att patienterna har språkförbistringar, så ska vi ordna så att man kan ha tolk, säger Marie Bennermo, chefsläkare på Karolinska universitetssjukhuset, till Ekot.

Hon uppger efter Ekots granskning att sjukhuset ska se över rutinerna. 

Ekots genomgång omfattar, förutom de 187 besluten från Karolinska universitetssjukhuset och Södertälje sjukhus, även omkring hundra avvikelserapporter från Skånes universitetssjukhus och Karolinska universitetssjukhuset. Därtill har Ekot tittat på 27 fall av behandlingsbegränsningar som Inspektionen för vård och omsorg, IVO, haft synpunkter på.

Genomgången visar att personer i flera fall har blandats ihop så att personalen har trott att patienter har haft ett beslut om behandlingsbegränsning, trots att så inte varit fallet. I andra fall har gamla beslut om behandlingsbegränsningar inte uppdaterats, och dokumentationen bakom besluten har haft brister.

 

Läs även:

Granskning visar brister kring beslut om behandlingsbegränsningar