Sedan 2015 har regeringen gjort en omfattande satsning på att utjämna skillnaderna mellan könen i vården genom insatser inom förlossningsvård och kvinnohälsa. Myndigheten Vårdanalys har fått uppdraget att analysera denna satsning, och nu har en första delrapport kommit.

Den största delen av regeringens satsning har gått via överenskommelser mellan staten och Sveriges Kommuner och landsting, SKL. Nära 1,5 miljarder kronor har betalats ut till landstingen för perioden 2015–2017. Dessa överenskommelser lämnar ett stort utrymme för landstingen att själva göra prioriteringar för hur pengarna ska fördelas.

Ett av syftena har dock varit att stärka bemanningen, i synnerhet i förlossningsvården. Hälften av landstingen har satsat 75 procent eller mer av sina statliga medel på bemanning eller utbildningstjänster, men siffran varierar mellan 10 och 92 procent.

Vårdanalys tycker dock att det är otydligt hur medlen ska användas och rekommenderar att regeringen tillsammans med landstingen drar upp tydligare mål och styr insatserna mot särskilda målgrupper. Vårdanalys påpekar också att det exempelvis saknas ett målområde rörande minskad psykisk ohälsa bland kvinnor i landstingens överenskommelser med SKL.

En annan del av regeringens satsning på kvinnohälsan kom sommaren 2016 i och med en ny lag som gjorde att mammografiscreening blev avgiftsfri för alla kvinnor i åldrarna 40–74 år. Det skulle öka deltagandet i screeningen, främst bland socioekonomiskt utsatta grupper. Det är ännu för tidigt att säga något om reformens effekt, skriver Vårdanalys i rapporten. 

Men deltagandet i screeningen är lägre i vissa grupper i samhället. Därför tycker myndigheten att regeringen borde överväga insatser för att öka kännedomen om avgiftsfriheten. Vårdanalys rekommenderar också att landstingen följer upp deltagandet i olika grupper och gör riktade insatser där deltagandet är lågt.

En annan av regeringens reformer rör gratis preventivmedel till personer under 21 år. Även här har det gått för lite tid från införandet för att Vårdanalys ska se några resultat. Landstingen har dessutom själva, om än i varierande omfattning, subventionerat preventivmedel till unga under ganska lång tid. 

Men också här tycker Vårdanalys att regering och landsting ska överväga insatser för att öka kännedomen om kostnadsfriheten. Dessutom kan det vara bra att i vissa fall göra fler insatser för att minska antalet oönskade graviditeter. 

Vårdanalys tycker också att regeringen bör ge lämplig myndighet uppdraget att sammanställa kunskapen om hormonella preventivmedels påverkan, som sedan görs tillgänglig för allmänheten.

Läs hela delrapporten på Vårdanalys webbplats.