Enligt undersökningen, som gjordes av DN/Ipsos i juni, anser 40 procent av de tillfrågade väljarna att sjukvården är den viktigaste frågan. Efter förra valet ansåg endast 14 procent det.

Men trots att partierna slåss om epitet »sjukvårdspartiet« har väljarnas förtroende för riksdagspartiernas vårdpolitik minskat. Det är inget parti som har ett högt förtroende. Mest tydligt är tappet för Socialdemokraterna. I augusti 2014 ansåg 38 procent av väljarna att S hade den bästa vårdpolitiken. I juni var det bara 22 procent som tyckte det.

För de andra riksdagspartierna är det ännu färre som anser att partiernas vårdpolitik är den bästa – endast 9 procent anser till exempel att Moderaternas vårdpolitik är bäst, men förtroendet har inte minskat i lika hög utsträckning sedan förra valet som för S. Det är bara för två partier, Centerpartiet och Sverigedemokraterna, som förtroendet för sjukvårdspolitiken har ökat.

Heidi Stensmyren, ordförande i Läkarförbundet, tycker inte att partierna har varit tydliga mot väljarna när de presenterat sin sjukvårdspolitik.

– Väljarna har konkreta behov så som: »jag vill ha tid hos en läkare«, säger hon till DN.

Hon tror att politikerna ganska sent har förstått vilken sprängkraft vårdfrågan har.

– Det paradoxala med svensk sjukvård är ju att får man till exempel en hjärtinfarkt och kommer in till sjukhuset så får man i regel bra omhändertagande. Däremot är vi i Sverige dåliga på tillgänglighet. Det behöver förändras.

Att återinföra kömiljarden, begränsa vinster i välfärden och sänka skatter är vattendelare mellan blocken. Men det finns även mycket som man är överens om: att utbilda fler specialister, att patienter ska kunna söka vård i hela landet, att vård av unga ska ges mer resurser, att man bör satsa på digital utveckling i vården och att vårdcentralerna ska få mer ansvar.