»Mycket av vårdens digitalisering extremt dåligt genomförd«

Det var välfyllt i Läkartidningens tält i Almedalen när digital vård och digitalisering stod på agendan. 

Inbjudna för att lämna sin syn på frågan var bland annat Ung diabetes och Unga reumatiker. Budskapet från patientföreningarnas företrädare var tydligt: En mer individanpassad vård med digitala verktyg som komplement, samt mer delaktighet i vården, är önskvärt. 

Både Jonas Ekström, överläkare i Region Västmanland, och Johan Flodin, medicinsk utvecklingschef på Kry, lyfte fram engagemanget och delaktigheten från patienternas sida som något mycket värdefullt. 

– Jag blir glad när jag hör er patienter prata om delaktighet, och jag skulle önska att vi inom professionen gjorde det mer också. Delaktighet är sjukvårdens outnyttjade guldreserv. Stöder vi de här patienterna som vill och kan – då blir vi avlastade och ni får er sjukdom hanterad mycket bättre, sa Jonas Ekström och fortsatte:

– Digitalisering är också någonting bra om det görs på rätt sätt, men det är ingen standardlösning och dessutom är väldigt mycket av vårdens digitalisering extremt dåligt genomförd. Det finns små öar överallt där man gjort saker bra, men de hänger inte ihop. Och informationen måste kunna flöda om det här ska bli bra.

Johan Flodin instämde.

– Jag tycker verkligen man måste lyssna på och ta tillvara patienternas kompetens. Spetspatienter, som kan bidra och avlasta vården, är den bästa resursen vi har. Men så är det inte för alla patienter och då måste det behovet också tillgodoses. 

Trots seminariets något ödesmättade rubrik, »Är vårdcentralernas tid förbi?«, var det ingen i panelen som såg det framför sig.

– Vårdcentralernas tid är absolut inte förbi, men självklart kommer vi att behöva organisera om och anpassa oss till stor del. Men vi behöver också många olika sätt att möta patienternas behov. Och om vi ska kunna göra det på ett personcentrerat sätt måste vi ha en stor arsenal, alltifrån det fysiska mötet till digitala lösningar till att jobba utåtriktat med mobila team, sa Anna-Greta Brodin, chef för sjukvårdssektionen vid Sveriges Kommuner och landsting, SKL.

Hon beskrev också tillgången till informationsutbyte, exempelvis mellan vårdaktörer som kommuner och landsting, som »en verklig propplösare«, och efterlyste mer fakta och forskning om digital vård. 

Inte heller Johan Flodin tror på en framtid fri från vårdcentraler.

– De fysiska vårdcentralernas tid är inte förbi, men däremot måste vi se till att komplettera med andra vårderbjudanden också.

Digitala vårdgivare är ett omdebatterat ämne och kritikerna är många. Överläkare Jonas Ekströms invändning handlar inte om tjänsterna i sig, utan snarare om hur man ska betala för dem.

– Om jag tar på mig en politiker- eller beställarhatt så handlar det om att man enligt hälso- och sjukvårdslagen är ålagd att den som har störst behov ska få vård först, alltså att fördela resurserna där de gör mest nytta. Det rimmar lite illa med ett system där man betalar styckpris för att någon just nu känner att den vill prata med en doktor, oavsett om det behövs eller inte.

Johan Flodin höll med om att det måste till en »adekvat ersättning« som landstingen kan kontrollera, men menade samtidigt att problemet med ersättningsnivåer är större än så. 

– Det finns problem med ersättningsmodellerna i primärvården. Men det sträcker sig bortom diskussionen om nätläkare respektive fysisk vård. Titta på var de privata vårdcentralerna ligger i din stad. De ligger inte i de mest socioekonomiskt utsatta områdena, utan de ligger i generellt sett friska och välbärgade områden. Det är en effekt av det här systemet. Jag skulle snarare vilja se ett ersättningssystem som baseras på resultat. Det hade jag tyckt varit spännande, sa Johan Flodin.

På frågan hur han ser på att det kanske inte alltid är patienter med störst behov som söker sig till Kry svarade Johan Flodin:

– Det är en intressant fråga, men jag tror inte att det är någon som nöjessöker till sjukvården. Med det sagt är det inte alltid så att patienten vet vilket vårdbehov den har. Det får vi hjälpa patienten med, och där är det viktigt att vi kan samverka med dem som bedriver annan typ av vård. Har vi en patient som inte hör hemma hos oss tar vi inte betalt för den patienten, utan hänvisar patienten rätt.