– Utredningen ska se över vad som behöver göras för att säkerställa vårdens förmåga att hantera allvarliga händelser såväl i fredstid som vid höjd beredskap, säger socialminister Annika Strandhäll (s) under en presskonferens på måndagsförmiddagen.
Enligt socialministern kan en allvarlig händelse i fredstid till exempel vara en allvarlig skogsbrand – med en stor mängd brännskador eller rökskador– eller en bussolycka, tågolycka, eller ett terrorattentat.
Regeringens mål är långsiktiga regelverk och tydligare ansvarsfördelning framöver. I uppdraget ingår att lämna förslag på hur hälso- och sjukvårdens förmåga att hantera allvarliga händelser bör utvecklas på lång sikt.
Utredningen ska också titta på vad som mer behöver göras för att stärka beredskapen mot smittsamma sjukdomar och andra hälsohot.
– En alldeles särskilt viktig fråga i den här utredningen är frågan om läkemedelsförsörjningen. Sedan den förra regeringen avvecklade apoteksmonopolet finns det inte längre en samlad aktör som kan hantera detta, säger Annika Strandhäll och fortsätter:
– Om kris eller krig kommer måste vi kunna lita på att nödvändig medicin finns tillgänglig.
En annan viktig punkt blir att ta reda på hur vården klarar sitt beroende av andra sektorer, exempelvis för vattenförsörjning och elförsörjning – något som blivit särskilt tydligt i och med sommarens värmebölja och torka.
Annika Strandhäll understryker dock att det hela inte handlar om att vården hittills inte klarat sitt uppdrag utan om att se till att den också i framtiden klarar kriser och katastrofer:
– Också om de blir långt allvarligare än vad vi har upplevt på senare år. I värsta fall också, naturligtvis, en krigssituation.
Vem som får uppdraget som utredare är ännu inte klart, men kommer att presenteras inom några veckor, enligt Annika Strandhäll.
Senast den sista december 2020 ska uppdraget redovisas.
