I den nyligen publicerade rapporten Förnuft och känsla analyseras befolkningens förtroende för hälso- och sjukvården. I rapporten ingår även en medieanalys som gjorts av medieföretaget Retriever AB på uppdrag av Vårdanalys. Syftet var att försöka få en bild av i vilken utsträckning medierna kan påverka medborgarnas förtroende för hälso- och sjukvården. Urvalet av artiklar gjordes i rikstäckande dags- och kvällspress som Dagens Nyheter, Svenska Dagbladet, Aftonbladet och Expressen samt i Göteborgsposten och Sydsvenskan. Även artiklar i ett urval av lokal- och webbtidningar togs med.
Antalet artiklar om hälso- och sjukvård i de utvalda medierna har ökat med 75 procent under en tioårsperiod (2007–2017), från strax under 57 000 till nära 99 000. Under samma period ökade det totala antalet artiklar med 50 procent. Antalet artiklar om sjukvården ökade alltså mer procentuellt sett.
Närmare hälften av hälso- och sjukvårdsrapporteringen handlar om äldreomsorgen. Näst mest skrivs det om primärvården och den rapporteringen har ökat under perioden. Det skrivs mest om både äldreomsorg och primärvård i landsorts- och lokalpress.
För att få en bild av rapporteringen användes sökorden »sjukvård» och »kris« och man tittade på hur ofta de förekommit tillsammans. Resultatet visar att antalet »krisartiklar« om hälso- och sjukvård ökat tydligt under den senaste tioårsperioden: från 1 290 år 2014 till 3 522 år 2017 i de utvalda källorna. »I vilken mån utvecklingen beror på att hälso- och sjukvården allt oftare hamnar i kristillstånd och i vilken mån den beror på ett förändrat språkbruk bland journalister vet vi inte«, skriver författarna till rapporten.
En fundering, som myndigheten dock inte analyserat djupare, är att ett förändrat medielandskap och den politiska debatten skulle kunna påverka rapporteringen. Men då mätningarna visar att förtroende för hälso- och sjukvården i allmänhet inte minskat nämnvärt på nationell nivå under perioden konstaterar Vårdanalys att det är svårt att uttala sig om mediernas inverkan. Samtidigt utesluter inte myndigheten att en allt mer negativ bevakning av hälso- och sjukvården skulle kunna få effekt på förtroendet på lång sikt.
– Eftersom vi vet att det är vanligt att individer formar sin uppfattning utifrån den information man får från omgivningen – vänner, medier och så vidare – kan det vara bra om någon tittar vidare på sambandet mellan mediebevakningen och förtroendet för hälso- och sjukvården, säger Isabelle Carnlöf, projektledare på Vårdanalys.
