– Det finns flera saker som påverkar incidensen av Clostridium difficile lokalt och nationellt. Bland annat hur många prover som tas, diagnostikens känslighet, hur mycket antibiotika och vilken typ av antibiotika som används samt hur väl städning och vårdhygien fungerar, säger Thomas Åkerlund, utredare på Folkhälsomyndigheten i ett uttalande på myndighetens webbplats.
Den vanligaste orsaken till Clostridium difficile-infektion är att antibiotikabehandling mot någon annan infektion slagit ut den normala tarmfloran och banat väg för överväxt av den annars snälla klostridiumbakterien.
Nu konstaterar alltså Folkhälsomyndigheten att förekomsten av Clostridium difficile minskat stadigt mellan 2009 och 2016 trots ökad provtagning och känsligare diagnostik – och trots att den totala förbrukningen av antibiotika på sjukhusen inte minskat nämnvärt under 2012 till 2016.
Klok antibiotikabehandling och förbättrad vårdhygien – till exempel städning med klorin – tros ha spelat stor roll för minskningen. Nationell och lokal övervakning för att upptäcka och hantera smittspridning har sannolikt också bidragit enligt myndigheten.
