I början av 2017 gjorde Valeria Castro, skyddsombud och specialistläkare i internmedicin som ofta arbetar på Sahlgrenska universitetssjukhusets akutmottagning, en statusuppdatering på Facebook där hon beskrev läget som »utom kontroll«. Hennes inlägg spreds tusentals gånger och sedan började tv, radio och tidningar att ringa. De fyra fackförbunden gjorde gemensam sak och tog tillsammans en 6:6a-anmälan till Arbetsmiljöverket.
Sedan dess har en hel del hänt. När Läkartidningen gjorde ett uppföljande reportage i april i år var läget bättre. För ett år sedan inrättades ett akututvecklingscentrum som ett led i förbättringsarbetet. Centrumet har fått i uppgift att sammanfatta läget inom akutsjukvården och komma med förslag på förbättringsåtgärder. Utvecklingsarbetet rör i första hand akuten men även andra områden som ambulanssjukvården och slutenvården. Den nya enheten har sedan dess arbetat tillsammans med akutmottagningarna i Västra Götalandsregionen med att korta väntetiderna.
Enligt en rapport från Akututvecklingscentrum som kom i juli, har det gett resultat. Väntetiderna har kortats med 15 procent – eller en dryg halvtimme. Det har skett genom att införa primär teambedömning, en slags vidareutveckling av triage. Metoden har testats i ett pilotprojekt på Östra Sjukhusets akutmottagning under våren och enligt Tobias Carlson, chef för Akututvecklingscentrum, har det varit lyckat.
– Vi arbetar bland annat med att ändra arbetssätten så att patienter som söker på akuten i så stor utsträckning som möjligt ska möta en erfaren läkare. En forskningsgenomgång som gjorts under våren av HTA-center inom Västra Götalandsregionen ger ett tydligt vetenskapligt stöd för att detta är precis rätt väg att gå, säger han i ett pressmeddelande.
Målet är att 55 procent av patienterna ska få träffa en läkare inom 60 minuter. Det målet har man dock bara klarat enstaka veckor.
Nu har Akututvecklingscentrum tagit fram en handlingsplan för nästa steg i förbättringsarbetet (se faktaruta). En viktig del är att satsa på akutläkare. Som Läkartidningen tidigare berättat har Sahlgrenska universitetssjukhuset, liksom Sverige i stort, varit sena med att införa akutläkare. Nu är målet att akuten till hälften ska vara bemannad med akutläkare år 2025.
– Akutsjukvård som specialitet är fortfarande relativt nytt i Sverige, medan det har funnits i USA länge. I dag har vi fyra specialister i akutsjukvård på Sahlgrenska universitetssjukhuset, och 40 ST-läkare är under utbildning. Det kommer ta tid innan vi är i hamn med denna satsning, men den är en av de viktigaste komponenterna i utvecklingen av akutsjukvården, säger Tobias Carlsson.
Han påpekar att även sjuksköterskor och undersköterskor bör ha möjlighet att specialisera sig inom akutsjukvård och att arbetsmiljön måste förbättras så att medarbetarna vill stanna kvar länge.
Samtidigt står Sahlgrenska universitetssjukhuset inför ett tufft ekonomisk läge. I år har anställningsstopp införts och drygt hundra läkarvikariat kommer att avslutas i höst för att spara pengar.
Läs också:
118 läkarvikariat avslutas på Sahlgrenska
Bättre men inte bra på Sahlgrenskas akut
Tvärfackligt arbete svetsar samman
Ny rutin på Sahlgrenska ska förbättra arbetsmiljön på akuten
IVO inleder tillsyn av Sahlgrenskas akut
Arbetsmiljöverket: »Politikerna måste ta större ansvar för arbetsmiljön i sjukvården«
Planerade åtgärder på Sahlgrenska universitetssjukhuset
- Uppbyggnad av ITVA/observationsenheter för patienter med förväntad kort vårdtid (under 24 timmar).
- Handledning inom beslutsfattande och riskvärdering.
- Fokusering kring röntgenprocessen, både vad gäller indikation och flöden.
- Särskild satsning på sköra äldre på akutmottagningen.
- Förändring av triageringssystemet samt hur triagering används i det dagliga arbetet
Dessutom nämns några strategiska förändringar inför framtiden i rapporten.
- Utveckling av modernt IT-stöd.
- Fortsatt fokuserad satsning på akutläkaruppbyggnad
- En rad forskningsprojekt kopplade till akutsjukvården.