Sedan Transportstyrelsen upptäckt problem med att leva upp till säkerhetsregler kan privata helikoptrar inte längre kallas in vid behov av akutvård på fjället, uppger SVT Nyheter. Foto: Colourbox

Västerbottens läns landsting, Norrbottens läns landsting och Region Jämtland Härjedalen startade 2011 projektet Akutvård i extrem glesbygd (AXG) med stöd från Socialdepartementet. Syftet med AXG, som gick i skarpt läge 2015, är att ge utbildning till samebyar, helikopterföretag, stugvärdar med flera i första hjälpen enligt ABCDE 1 och HLR2 anpassat till extrem glesbygd. Utbildningsmaterial har tagits fram och instruktörer utbildas.

Om ambulanshelikopter inte är tillgänglig har det hittills varit möjligt att anlita privata helikopterbolag som också kan ta med medicinsk utrustning till drabbade och kontakta distriktsläkare som kan ge läkemedelsordination och bistå med råd på telefon. Men sedan Transportstyrelsen upptäckt problem med att leva upp till säkerhetsregler kan privata helikoptrar inte längre kallas in vid behov av akutvård i extrem glesbygd, uppger SVT Nyheter.

Det är inte längre tillåtet att skriva avtal och ha privata aktörer i beredskap inom AXG, såvida de inte har samma tillstånd som ambulanshelikoptrar. Få privata aktörer lever upp till de kraven. Däremot är det tillåtet för en privat helikopteroperatör att hjälpa till om piloten upptäcker en akut nödsituation. 

Lena Kroik, samordningssjuksköterska på AXG, säger till SVT att reglerna verkar anpassade till storstäder och flygplatser, och menar att Transportstyrelsen borde kunna göra undantag och Helge Brändström, som är beredskapsöverläkare och medicinskt ansvarig chef för ambulansflyget vid Norrlands universitetsjukhus, säger till samma källa att han vill se antingen en lagändring eller fler ambulanshelikoptrar som kan täcka behovet. 

Om man enbart tolkar regelverket blir det svårt att bedriva AXG, anser Helge Brändström som efterlyser snabba besked.