Vårdanalys efterlyser bättre styrning av bemanningen i primärvården

I rapporten »Allmän tillgång? Ett kunskapsunderlag för en mer strategisk försörjning av läkarkompetens i första linjens vård« har Myndigheten för vård och omsorgsanalys undersökt tillgången till läkarkompetens i primärvården. Syftet är att identifiera utvecklingsområden för en mer strategisk kompetensförsörjning i primärvården.

Myndigheten konstaterar bland annat att den svenska hälso- och sjukvården totalt sett har gott om läkare jämfört med andra länder, men att antalet läkare som arbetar i primärvården är lågt.

Antalet vakanser, räknat i heltider, motsvarar enligt Vårdanalys sammanlagt cirka 20 procent av dagens totala läkarbemanning i primärvården. Det motsvarar omkring 1 200–1 500 vakanta heltidstjänster i landet.

Om läkarna vore jämnt fördelade efter befolkningen skulle dagens bemanning motsvara ungefär en heltidsarbetande legitimerad läkare per 1 950 listade personer, skriver Vårdanalys.

Undersökningen pekar dock på att det finns stora skillnader i bemanningen mellan enskilda vårdcentraler. Dessutom konstateras att det finns geografiska skillnader.

Vårdcentraler i glesbygd har en något lägre bemanning och en märkbart lägre andel tillsvidareanställda läkare och klarar sin läkarförsörjning tack vare hyrläkare och vikarier.

Skälen till underbemanningen är enligt Vårdanalys bland annat avsaknaden av en långsiktig kompentensförsörjningsstrategi som lett till för få specialister i allmänmedicin, för dålig samordning av läkarförsörjningen på nationell nivå och otillräckliga prognoser för kompentensförsörjningen.

I rapporten identifieras tre övergripande utvecklingsområden för en stärkt försörjning av läkarkompetens i första linjens sjukvård.

Det handlar bland annat om att styrningen av kompetensförsörjningen bör stärkas och utformas efter befolkningens behov.

– Landstingen behöver i ökad utsträckning styra fördelningen av läkare mellan olika specialistinriktningar och utbilda en högre andel specialister i allmänmedicin, säger Karin Nylén, vikarierande generaldirektör för Vårdanalys, i ett pressmeddelande.

Vårdanalys pekar också på att regeringen bör säkerställa att fördelningen av AT- och ST-läkare samordnas för att motsvara behovet i alla delar av landet. Dessutom bör regeringen säkerställa att innehållet i läkarnas grund- och vidareutbildning regelbundet ses över och anpassas efter förändrade vårdbehov, exempelvis utvecklingen mot fler äldre och multisjuka.

Regeringen bör enligt Vårdanalys också säkerställa att dimensioneringen och innehållet i samtliga steg i läkarnas utbildningskedja samordnas bättre.

Ett annat utvecklingsområde gäller prognoserna som ligger till grund för kompetensförsörjningsarbetet. Dessa har enligt Vårdanalys brustit på både regional och statlig nivå och bör därför vidareutvecklas.

Bland annat bör det nationella planeringsstödet (NPS) och landstingen föra in ett tydligare behovs- och efterfrågeperspektiv i sina prognoser. Dessutom bör bemanningsstatistiken i NPS fortsätta utvecklas.

– De nationella prognoserna som ska stötta landstingen i deras kompetensförsörjning är inte tillräckliga. Det behövs mer avancerade prognoser som beskriver hur befolkningens behov kommer att utvecklas i framtiden och hur det påverkar behovet av läkare i olika delar av hälso- och sjukvården, säger Karin Nylén.

Ett tredje utvecklingsområde handlar om att regeringen bör stödja arbetet med utvecklade arbetssätt.

Ta del av hela rapporten på Vårdanalys webbplats.