Västra Götalandsregionen (VGR) och andra landsting i Sverige har som ambition att vara oberoende av hyrpersonal 1 januari 2019. Men det finns risker med att vara alltför ivrig i utfasningen. Konsekvensbeskrivningarna från de olika förvaltningarna inom VGR:s hälso- och sjukvård visar på ungefär samma bild.
En försämrad tillgänglighet och minskad produktion är det som främst lyfts fram. Det kan också uppstå minskad produktivitet genom obalanser i personalstyrkan, exempelvis med för få sjuksköterskor i förhållande till antalet läkare.
Enheter som redan i dag är svåra att bemanna kan få det ännu tuffare med större arbetsbelastning på dem som är kvar och därigenom en sämre arbetsmiljö. Lyckas man dessutom inte att bemanna med viss kompetens finns risk för sämre kvalitet, och där ser primärvården en risk för viten. Sahlgrenska universitetssjukhuset kan också få svårt att genomföra viss riks- och regionsjukvård.
Sammantaget har regiondirektören och personaldirektören, vilka har sammanställt konsekvensbeskrivningen, kommit fram till att »ett alltför snabbt utökat stopp för bemanningspersonal på kort sikt skulle få alltför stora konsekvenser«.
I stället ska utfasningen ske mer försiktigt i steg. En del är att sjukhus från 1 oktober inte längre anlitar legitimerade läkare utan specialistexamen. I ett nästa steg införs stopp för utvalda grupper stegvis till första januari 2019. I och med det håller regionen fast vid planen att göra sig oberoende av hyrpersonal till nästa år.
För att lyckas har VGR antagit en handlingsplan. Den innefattar bland annat fler AT-platser, höjd ob-ersättning och förbättrad regional styrning av ST-tjänster.
Läs även:
Så ska beroendet av inhyrd vårdpersonal elimineras
Kostnaderna för hyrpersonal nu över fem miljarder kronor
