Allmänspecialisten Marie-Louise Hänel Sandström tog plats i den kommande riksdagen genom sin placering på Göteborgs kommuns valsedlar. Som tredjenamn var det kanske inte otippat att hon skulle få en stol i riksdagen, då Moderaterna i förra mandatperioden hade fyra göteborgska mandat.

Att centerpartisten och barnläkaren Anders W Jonsson fortsätter sin riksdagskarriär var ganska givet. Han kom inte bara in genom en placering på listan i Gävleborg, utan blev personvald med 5,65 procent av partiets röster. 

En av de mest rutinerade riksdagsledamöterna är liberalen Barbro Westerholm. Hon var först riksdagsledamot för partiet, som då hette Folkpartiet, åren 1988–1999. Sedan gjorde hon år 2006 comeback efter att ha varit ordförande i organisationen SPF Seniorerna. 

Var det självklart att ställa upp igen?

– Ja. Och det handlar om det som jag specifikt arbetar med: ålderismen och dess konsekvenser inom alla politiska sektorer. Naturligtvis inom hälso- och sjukvården och omsorgen, men det handlar också om möjligheten att arbeta så länge man vill och kan, och möjligheten att flytta till bekvämare bostad när man känner att man vill lämna det gamla hemmet, säger hon.

Själv är hon 85 år och sannolikt fortfarande äldst i riksdagen. Pensionärer är annars ovanliga bland ledamöterna. I somras kom en granskning från Statistiska centralbyrån på uppdrag av Sveriges Radio Ekot, vilken visade att riksdagskandidater som var 65+ oftast inte hade en reell chans att ta sig in eftersom de stod långt ned på valsedlarna.

Hur är representationen av årsrika?

– Den är alldeles för låg. 26 procent av väljarna är över 65 år, och det verkar vara knappt 2 procent över 65 i denna riksdag som öppnar nästa vecka. Det här är livserfarenhet som man måste ta till vara. Det behöver vara en jämnare representation åldersmässigt sett.

Generellt sett när det gäller hälso- och sjukvårdsfrågor ser hon med stort intresse på Göran Stiernstedts och Anna Nergårdhs utredningar. Men de får inte bli »papperstigrar«.

– Det finns väldigt mycket bra förslag som, om de genomförs, kommer att betyda väldigt mycket för patienterna, för personalen och för skattepåsen. 

Men hon tycker att det brinner i knutarna när det gäller att ställa om svensk sjukvård. Därför måste det bli politikernas huvuduppgift att realiserandet av förslagen inte fördröjs.

– Det jag är lite oroad över är den långa tidsplan som finns i Anna Nergårdhs utredning, för att det här brådskar. 

– Det påverkar personalrekryteringssituationen på alla nivåer. Men vi i riksdagen styr inte över hela alltet, utan får arbeta genom våra partikamrater på landstings- och kommunnivå.

Vad tycker du om det politiska läget kring regeringsbildningen?

– Det riskerar att stoppa upp utvecklingen. Varje dag som landets ledning inte är klar innebär ett tapp i tid.

 

Läs mer om valet:

Succé för det nya och läkarledda partiet Bevara akutsjukhusen

Vård för pengarna näst störst

SD når 10 procent inom Saco

Sjukvårdspartier går fram i norr

Många vårdpartier går framåt

Så kan landstingen styras

Så gick det i de stora regionerna

Maktskifte i Kronoberg på väg

Valresultat i landstingen

Sollefteåläkare på valkvällen: »Vi måste blicka framåt«

Sjukvårdsparti räknar med uppsving

Viktigaste vårdfrågorna efter valet

De kan bli socialminister efter valet