Läkartidningen har tidigare rapporterat om att Socialstyrelsen fått i uppdrag av regeringen att bland annat utreda vad som ligger bakom de regionala skillnaderna i förskrivning av ADHD-läkemedel bland barn.
Socialstyrelsen konstaterar i en nu publicerad delredovisning att olika socioekonomiska och psykosociala förutsättningar utgör riskfaktorer, men det går enligt Socialstyrelsen inte att säga att det enbart är psykosociala eller socioekonomiska riskfaktorer som bidrar till de regionala skillnaderna i förskrivningen av ADHD-läkemedel.
– I delar av landet där det finns en hög förskrivning förskrivs alla, oavsett inkomstnivå, mer ADHD-läkemedel. Det tyder på att andra faktorer än enbart socioekonomiska inverkar på både hög respektive låg förskrivning, säger Peter Salmi, utredare på Socialstyrelsen, i ett pressmeddelande.
Nu ska Socialstyrelsen fortsätta att undersöka andra möjliga förklaringar till skillnaderna i förskrivningsmönster.
– Vi kommer nu att gå vidare och titta på hur faktorer som skolmiljöer eventuellt bidrar till en djupare förståelse för varför de här skillnaderna förekommer, säger Peter Salmi.
Socialstyrelsen skriver också att det kan finnas flera andra bakomliggande faktorer till att förskrivningen varierar.
– Tillgång till kompetens och resurser för behandling varierar vilket kan leda till långa väntetider, vilket i sin tur påverkar förskrivningen, men det kan också vara så att förekomsten av ADHD varierar i landet, säger Peter Salmi.
Socialstyrelsens delredovisning finns att ta del av här.
Socialstyrelsen slutredovisning av regeringsuppdraget om regionala skillnader i diagnostisering och förskrivning av ADHD-läkemedel ska lämnas den 31 maj 2019.
Läs också:
Socialstyrelsen utreder skillnader i ADHD-diagnoser
Stora variationer i förskrivning av ADHD-läkemedel
