Uppdraget att skapa ett personligt hälsokonto var en viktig del av myndighetens uppdrag. Men satsningen på den digitala tjänsten har misslyckats, vilket Dagens Nyheter var först med att berätta.

Projektet har pågått i sex år och kostat 140 miljoner kronor. Tanken med e-tjänsten var att alla invånare som ville skulle kunna samla, överblicka och dela sin hälsoinformation. Men den skulle också utgöra en plattform för företag och organisationer som utvecklar andra hälsorelaterade applikationer. Satsningen presenterades av den dåvarande socialministern Göran Hägglund (KD) på den Medicinska riksstämman år 2012, och beskrevs som ett stort framtidsprojekt.

Till en början sas det att kontot skulle vara på plats två år senare. Gång på gång har det sagts att lanseringen av hälsokontot är nära – men nu läggs alltså satsningen ner i den form det upphandlades 2012–2013. De juridiska hindren har blivit för många. Varken Datainspektionen eller Förvaltningsrätten godkände myndighetens tolkning av den gällande lagstiftningen.

– Det var helt nya tankar för vården som skulle ge oss som patienter större makt och inflytande. Men sen så ska det ju genomföras också, säger Göran Hägglund till Dagens Nyheter.

eHälosmyndigheten uppger på sin hemsida att de kommer att fortsätta att utreda andra vägar för att stärka individens delaktighet i hälso- och sjukvården och förbättra möjligheterna att förfoga över sin egna hälsodata.

Regeringen har satt som mål att Sverige ska vara bäst i världen på e-hälsa 2025. eHälsomyndigheten ansvarar för att förverkliga den visionen. 

Läs mer:

Datainspektionen kritisk till eHälsomyndighetens nya tjänst

Datainspektionen granskar hälsokonto från eHälsomyndigheten

Personligt hälsokonto till alla

Begränsad kunskap om risker med digitala hälsouppgifter

Regeringen satsar på tillsynen