Som Läkartidningen tidigare har berättat serveras vanemässigt antibiotikabehandlad kyckling på svenska sjukhus. Den typen av användning har kopplats ihop med antibiotikaresistens. Det har i sin tur gjort att de svenska upphandlingskraven skärpts.
På måndagen röstade också EU:s medlemsstater igenom en förordning som förbjuder rutinmässig användning av antibiotika, eller användning för att kompensera för dålig djurhållning. Användning för grupper av djur kommer inte vara tillåten i förebyggande syfte.
Därtill kommer medlemsstaterna att behöva redovisa siffror för försäljning och användning av antibiotika till djur. Allt detta tillsammans är tänkt att minska användningen inom EU.
Enligt ett pressmeddelande från regeringen har förhandlingarna i EU varit hårda när det gäller det nya direktivet.
– Sverige är det land i EU där man ger minst antibiotika till djur. Vi har länge drivit på för striktare EU-regler kring antibiotika inom lantbruket och det har gett resultat, säger landsbygdsminister Sven-Erik Bucht i pressmeddelandet.
Förordningen börjar gälla om tre år.
Läs även:
Nya krav ska få bort sjukhusens antibiotikakyckling
Så mycket kan resistensen mot antibiotika ha ökat till år 2050
EU ska bli en förebild i kampen mot antibiotikaresistens
Nordisk enighet om antibiotikaresistens
Svensk-kinesiskt samarbete om antibiotikaresistens
