Examenslån föreslås som lösning på sinande studiemedel

Varför har du engagerat dig i studiemedelsfrågan?

– För mig handlar det i grund och botten om att det är ett så onödigt problem. Både samhället och enskilda vinner på att studenterna kan slutföra sina utbildningar – alla förlorar på om det blir fördröjd tid till examen. Det leder till en minskad livsinkomst, ett minskat bidrag till samhällsekonomin och får dessutom en del skadliga sidoeffekter.

Vad kan det få för sidoeffekter?

– Ett exempel är att man måste ta extraknäck vid sidan av studierna. Det kan gå ut över studiekvaliteten och i värsta fall leda till psykisk ohälsa och uppskjuten examen genom att studenten helt enkelt inte orkar. Det finns även risk för undanträngningar på arbetsmarknaden om någon tar ett jobb som någon annan hade haft större glädje av.

Hur vanligt är det att läkarstudenter inte får studiemedlet att räcka hela vägen till examen?

– Det saknas direkt statistik över det. Men i Universitetskanslersämbetets nyckeltal kan vi se att 47 procent av nybörjarna vid läkarprogrammen år 2016 hade bedrivit tidigare studier – och för läkarstudenter finns bara utrymme för en termins felmarginal i dagsläget.

Hur ser du på förslaget om en sexårig läkarutbildning – i kombination med, som förslaget ser ut nu, samma studiemedelssystem som i dag. Vilka konsekvenser kan det få?

– De problem som finns i dag kommer att bli värre. Man kan nog räkna med fler försenade läkarexamina, vilket i sin tur kan innebära ett kortare arbetsliv utöver terminstillägget. På så vis kan det förta en del av nyttan med målsättningen om en kortare tid från antagning till specialist.

Under året har ni diskuterat bristerna i det nuvarande systemet med bland andra Centrala studiestödsnämnden, CSN. Vilken respons har ni fått?

– CSN ska utreda hur studenter vid längre utbildningar finansierar sina studier mot slutet av utbildningen. Och då bland annat titta på frågan om gymnasiala taktikstudier. 

Gymnasiala taktikstudier handlar om att universitetsstudenter som inte är berättigade till mer eftergymnasialt studiemedel väljer att läsa gymnasiekurser parallellt med exempelvis en läkarutbildning för att finansiera sina studier. På så vis får de studiemedel ur en annan kvot hos CSN.

Hur vanligt är det med gymnasiala taktikstudier bland läkarstudenter?

– Jag vet inte hur det ser ut för läkarstudenter, statistiken har inte så skarp upplösning. Men bland det totala antalet studenter kan man se att från 2012–2017 så har antalet som använt minst hälften av sitt eftergymnasiala studiemedel och tar ut gymnasiala studiemedel ökat från 1 326 till 2 165. Vi har också hört allt fler anekdotiska berättelser om det bland läkarstudenter. Ekot berättade även om problemet förra året.

Enligt Nils Karlsson är det problematiskt eftersom det innebär en extra studiebörda för studenterna som vill slutföra sin eftergymnasiala utbildning samtidigt som de tar en utbildningsplats från någon som är genuint intresserad av en gymnasial utbildning och inte bara vill gå den av ekonomiska taktikskäl.

 Vad borde göras?

– Med tanke på den generellt utökade utbildningslängden och problemen att finansiera studierna i slutet av utbildningen behövs en lösning som är bra för alla parter, inte bara studenterna utan också för samhället. Vårt förslag på hur systemet skulle kunna förändras har tagits fram utifrån diskussioner med politiska partier och studentsektionerna inom Saco samt sakkunniga.

I den nya rapporten om studiemedel föreslår Saco studentråd att ett examenslån införs, där studenter vid längre utbildningars senare delar under vissa villkor ges möjlighet att finansiera den återstående tiden till examen med ett studiemedel som utgörs till hundra procent av lån.

Vad tror du om möjligheterna att få igenom ert förslag?

– Det återstår att se. Men jag känner mig mer optimistisk nu än tidigare. Men jag vill poängtera att det inte löser hela problemen med tidiga felval. Blivande studenterna måste få bättre information om utbildningarna och man måste se över antagningssystemet så att man tittar mer på motivation och inte bara på tidigare meriter.

Sveriges läkarförbund student, SLF student, är dock inte helt positiva till idén med ett examenslån. Föreningen skriver på Facebook att den anser att man även ska förlänga bidragsdelen. Föreningen vill bland annat att möjligheten till studiestöd ska förlängas med minst två terminer och att det ska vara en »betydande bidragsdel« (minst hälften) för att stimulera till högre studier och minska skuldbördan.

– Det föreslagna examenslånet gäller en utveckling av dispensmöjligheterna, vilket var fokus i motionen som SLF Student författade och Saco studentråds kongress antog. En förbättring av dispensregelverket utesluter inte en förlängning av studiemedlet för de längsta utbildningarna, och det är min personliga uppfattning att båda förändringarna behövs, svarar Nils Karlsson på kritiken.

Läs rapporten: Ett smartare studiemedel

Läs också: Oro för sinande studiemedel med sexårig utbildning