Det var i oktober 2017 som åklagare i Stockholm beslutade att lägga ner förundersökningen mot kirurgen Paolo Macchiarini.
Han var misstänkt för grovt vållande till annans död i tre fall gällande de mycket uppmärksammade operationerna med syntetisk luftstrupe som genomfördes vid Karolinska universitetssjukhuset. Han var också misstänkt för grovt vållande till kroppsskada rörande en annan typ av operation som genomförts vid sjukhuset.
Men efter att en målsägande och anhöriga till två andra, nu avlidna, målsägande begärt överprövning beslutade Åklagarmyndighetens utvecklingscentrum i Göteborg strax före jul samma år att göra en granskning av hela ärendet som totalt rör fyra personer.
I dag meddelade överåklagare Mikael Björk att han beslutat att förundersökningen ska öppnas igen för två av patienterna, en kvinna från Turkiet och en man från Island. Detta eftersom han i de fallen gjort en annan juridisk bedömning än den tidigare åklagaren.
Vid en pressträff på förmiddagen förklarade Mikael Björk att den tidigare åklagaren motiverat sitt nedläggningsbeslut med att det inte går att bevisa ett orsakssamband mellan operationerna och skadorna och dödsfallen, och att åklagaren grundat sitt ställningstagande på en dom från Högsta domstolen.
– Det är en dom som enligt min uppfattning inte ger någon större vägledning i det här ärendet. Det Högsta domstolen har uttalat sig om är hur orsakssambanden ska bedömas i underlåtenhetsbrott, och det Macchiarini varit misstänkt för är i själva verket motsatsen till underlåtenhet. Han är misstänkt för aktivt handlande i form av två operationer. Då måste också orsaksbedömningen göras på ett annat sätt, sa Mikael Björk.
– Rättsläget är långt ifrån klart, och det är också så att det saknas vägledande uttalande från Högsta domstolen. Trots det gör jag i nuläget bedömningen att det skäligen kan antas att det finns ett orsakssamband mellan operationer och det som de två patienterna har drabbats av, fortsatte han.
Mikael Björk berättade också att han i den fortsatta förundersökningen kommer att fokusera på vållande till kroppsskada.
– Anledningen till det är att jag tycker att orsakssambandet mellan operationerna och kroppsskadorna är betydligt tydligare än när det gäller sambandet mellan operationerna och dödsfallen, men även vållande till annans död kommer att utredas.
För Läkartidningen utvecklade Mikael Björk sitt resonemang närmare:
– Operationerna har ju genomförts och strupar har ersatts med konstgjorda. De skadorna är lätt iakttagbara. Både beträffande den isländske patienten och den turkiska patienten så lever de ett tag, ganska länge, efter operationerna. Dock är det fullt möjligt att sambandet tunnas ut. Det är svårare att se sambandet då än omedelbart efter en operation.
Eftersom de inte dog på operationsbordet?
– Jag skulle kanske inte uttrycka det så, men ja.
Nu ska ett antal ytterligare utredningsåtgärder vidtas. Det handlar i huvudsak om förhör med ett antal personer som »befunnit sig i Macchiarinis närhet«, inklusive sådana personer som inte tidigare har hörts.
Enligt Mikael Björk kan det inte uteslutas att någon av de personer som ska höras också kommer att delges skälig misstanke om brott.
Det är enligt honom också högst sannolikt att Paolo Macchiarini kommer att behöva höras igen efter att man vidtagit kompletterande utredningsåtgäder och förhör. Det troliga i nuläget är att han då återigen kommer att delges skälig misstanke om grovt vållande till kroppsskada och grovt vållande till annans död.
– Vi räknar med att vi före sommaren ska ha vidtagit de flesta utredningsåtgärderna och vår målsättning är att vi strax före sommaren ska kunna ta ställning till om Macchiarini ska höras på nytt. Därefter uppkommer frågan om slutdelgivning som är en förutsättning för att fatta beslut i åtalsfrågan, sa Mikael Björk.
Mycket mer detaljer om vilka specifika utredningsåtgärder som kommer att vidtas eller vilka personer som kommer att förhöras ville Mikael Björk inte gå in på med hänvisning till att det kan skada den fortsatta förundersökningen.
För de två övriga patienterna, en man från USA som fått en syntetisk luftstrupe inopererad och en svensk patient som genomgått en annan typ av operation, står den tidigare åklagarens bedömning att lägga ner åtalet fast.
Mikael Björk konstaterade att den svenske patienten opererats med en beprövad metod men därefter drabbats av allvarliga komplikationer.
– Men det finns ingenting i materialet som tyder på att operationen inte har genomförts i enlighet med vetenskap och beprövad erfarenhet. Det finns inte heller några handfasta bevis i utredningen som tyder på att Macchiarini eller någon annan i hälso- och sjukvården gjort sig skyldig till vållande till kroppsskada. Därför delar jag beslutet att lägga ner förundersökningen med hänvisning till bevissvårigheter, sa Mikael Björk och fortsatte:
– När det gäller den amerikanske patienten så återvände han till Amerika kort tid efter operationen och avled strax därefter utan att obduceras. När det gäller beslutsunderlaget vad gäller den amerikanska patienten så är det sådant att jag inte bortom rimligt tvivel kan visa att brott har begåtts. Av den anledningen har jag beslutat att även nedläggningsbeslutet i denna del ska stå fast.
Men samtliga vägar att få ärendena prövade juridiskt är inte helt uttömda i och med dagens beslut från överåklagaren.
– Den som är missnöjd med mitt beslut kan begära överprövning av det, och då är det riksåklagaren som handlägger ärendet, uppger Mikael Björk för Läkartidningen.
Paolo Macchiarinis tidigare offentliga försvarare, målsägarbiträdet och den svenske patienten är informerade om överåklagarens beslut.
Besluten i överprövningsärendena finns att ta del av på Åklagarmyndighetens webbplats.
Läs tidigare artiklar:
Beslutet att lägga ner Macchiarini-utredningen granskas
Inget åtal mot Paolo Macchiarini – går inte att bevisa brott
Smer efterlyser överprövning av åklagarens Macchiarini-beslut
Överprövning begärd gällande åklagarbeslutet i Macchiarini-fallet
Macchiarini-patient träder fram – kritisk till åklagarens beslut
PATIENTFALLEN SOM INGÅTT I UTREDNINGEN
Patient 1: En eritreansk man boende på Island. Han fick 2009 diagnosen låggradig mucoepidermoid cancer i luftstrupen. Patienten genomgick transplantation vid Karolinska universitetssjukhuset i juni 2011. Luftstrupen och delar av höger och vänster luftrör togs bort och ersattes med en syntetisk luftstrupe som var behandlad med patientens egna stamceller. Patienten reste tillbaka till Island i juli 2011, men återvände till Karolinska universitetssjukhuset med jämna mellanrum. Patienten försämrades successivt och avled i januari 2013. Obduktionen visade bland annat att transplantatet till 90 procent lossnat.
Patient 2: En amerikansk man som 2009 fått diagnosen primär låggradig adenoid cystisk carcinom (ACC) i luftstrupen. Patienten remitterades till ÖNH-kliniken på Karolinska universitetssjukhuset för syntetisk luftvägstransplantation. Transplantationen med »graft med stamcellstillägg« ägde rum i november 2011. Fem veckor efter transplantationen skrevs patienten ut till rehabiliteringsavdelning, men återkom två veckor senare på grund av hosta och slem. Åtta veckor efter transplantationen återvände patienten till USA. Patienten avled i mars 2012, 16 veckor efter transplantationen.
Patient 3: En turkisk kvinna som fått en skada på luftstrupen i samband med en handsvettsoperation i Turkiet. En transplantation med syntetisk luftstrupe genomfördes vid Karolinska universitetssjukhuset under pågående ECMO-behandling i augusti 2012. Under våren 2013 började implantatet kollapsa. I juli 2013 utfördes en omtransplantation med syntetisk luftstrupe, men flera komplikationer tillstötte. Patienten skrevs i september 2015 ut och transporterades till ett sjukhus i USA där hon i maj 2016 genomgick en transplantation av lunga, luftstrupe och matstrupe från en avliden donator. Patienten avled i mars 2017.
Patient 4: En man med flera förändringar i svalg- och halsregionen, bland annat deformerad luftstrupe samt sömnapné. Patienten hade flera gånger opererats för att ta bort slemhinneöverskott och för att minska besvär med andningen. För att säkra andningen hade en trakeostomi utförts i april 2010.
Paolo Macchiarini opererade mannen i maj 2011. Syftet ska ha varit att ta bort den skadade delen av luftstrupen för att underlätta andningen. En vecka efter operationen fick patienten andningsstopp och hjärtstillestånd. Patienten hölls nedsövd och intuberad, men efter att tuben glidit ut misslyckades försöken att få ner tuben i rätt läge, varför patienten trakeostomerades akut. Händelsen orsakade bland annat hjärnskador hos patienten.
Händelsen anmäldes enligt lex Maria. Socialstyrelsen, som då var tillsynsmyndighet, ansåg inte att det fanns skäl att rikta kritik mot Paolo Macchiarini.
Källa: Rapporten »Fallet Macchiarini« och Åklagarmyndigheten.
