Det var i mellandagarna förra året som utbrottet av de antibiotikaresistenta tarmbakterierna startade på Karolinska universitetssjukhuset i Huddinge och därefter har utbrott av samma stam av VRE rapporterats på sjukhus i till exempel i Nyköping, Örebro och Västerbotten.
Utbrott av VRE förekommer då och då i vården, men det som var speciellt den här gången var just spridningen mellan sjukhus. Folkhälsomyndigheten har också bekräftat att smittspridning skett när smittade patienter flyttats mellan sjukhusen.
Och nu, ett år efter de första fallen, gör alltså Karolinska i Huddinge en Lex Maria-anmälan efter att ha bedömt att utbrottet hade kunnat medföra en allvarlig vårdskada.
Enligt anmälan rör det sig om totalt 83 smittade patienter fram till juli i år.
Sjukhuset har dock inte hittat några tecken på sepsis eller andra allvarliga komplikationer hos de drabbade, som kan kopplas till smittan.
Enligt anmälan till IVO vårdades majoriteten av de smittade patienterna på en kirurgisk vårdavdelning med totalt 35 platser.
På grund av bemanningsbrist skulle endast 10 vårdplatser hållas öppna. Men ofta vårdades 13 till 15 patienter där på grund av många operationer och en stressig och ansträngd vårdplatssituation på sjukhuset.
Sjukhuset uppger också att avdelningen till hälften bemannades med inhyrd personal.
Först i juli i år upptäcktes alltså det sista fallet av den aktuella VRE-stammen på Karolinska i Huddinge. Till Vårdfokus säger sjukhusets chefläkare Filippa Nyberg att det totalstopp för överbeläggningar som sjukhuset så småningom lyckades genomdriva var en av de viktigaste åtgärderna för att få stopp på smittan.
Enligt uppgifter som Vårdfokus samlat in från de värst drabbade sjukhusen i landet rör det sig om sammanlagt 254 fall under utbrottet. Därutöver har sjukhus i Jämtland, Västernorrland och Västmanland rapporterat enstaka fall.
Flest smittade – 95 fall – har rapporterats på tre sjukhus i Västerbotten. Där blåstes faran över så sent som i november, även om det sista fallet upptäcktes i september, enligt Vårdfokus.
Enligt Folkhälsomyndigheten uppstår infektioner med VRE framförallt hos svårt sjuka personer som till exempel genomgått kirurgiska ingrepp eller har nedsatt immunförsvar. Hos friska orsakar VRE sällan några infektioner.
VRE sprids lätt i sjukhusmiljö då de är, eller kan bli, resistenta mot alla kända antibiotika. Detta ger bakterierna en överlevnadsfördel i miljöer där mycket antibiotika används, till exempel på sjukhus.
