– Det fanns misstankar om att andelen missade cellförändringar har ökat. Nu har vi direkta bevis för att det är så, säger Joakim Dillner, professor och registerhållare för det nationella kvalitetsregistret för cervixcancerprevention som nu sammanställt resultaten.
– Det är väldigt allvarligt, även om deltagande i screening fortfarande ger ett kraftigt skydd mot livmoderhalscancer. Det här måste åtgärdas – och det illa kvickt, fortsätter han.
Det är efter en analys av registerdata publicerad i Läkartidningen i juni i år som landets 27 laboratorier nu ombetts att på nytt granska rapporterat normala cellprov som kvinnor som senare drabbats av livmoderhalscancer lämnat under 2001 till 2016.
Antalet fall av livmoderhalscancer har nämligen ökat i Sverige sedan 2014 – från cirka 450 till 550 årliga fall – och analysen i Läkartidningen visade att ökningen främst finns hos kvinnor som vid tidigare screening fått veta att de haft ett normalt cellprov.
Resultaten pekade också på stora skillnader mellan olika landsting och laboratorier, vilket väckte misstankar om att laboratorier oftare än tidigare missat cellförändringar.
Efter att 22 av laboratorierna nu granskat cirka 1 500 cellprov på nytt bekräftas alltså de misstankarna.
Trenden sågs dock bara i de landsting där antalet fall av livmoderhalscancer ökat kraftigt, enligt analysgruppens rapport.
Den nu aktuella analysen visar också att det är från 2007 som andelen missade cellförändringar ökat, efter att dessförinnan ha legat mellan 10 och 20 procent, vilket är i linje med internationell litteratur.
– Vi kan inte se något slut på ökningen – den pågår fortfarande, säger Joakim Dillner.
Han understryker att det nu är viktigt att sätta stopp för det, även om livmoderhalscancer efter nomalt cellprov fortfarande är sällsynt: under 2001 till 2016 har totalt mer än 10 miljoner cellprov med normalt provsvar tagits i Sverige.
Varför fler cellförändringar missats den senaste tioårsperioden är det ingen som säkert vet, men frågor om bemanning och utbildning av laboratoriepersonal är sådant som diskuterats.
– Min gissning är att vi aldrig får det riktigt klart för oss. Nu när vi har direkta data på att det rör sig om för många missade cellförändringar får vi rikta in oss på att se till att det inte händer igen, säger Joakim Dillner.
Analysgruppen föreslår nu en rad åtgärder. Den allra viktigaste är att alla landsting snarast går över till screeningprogram med HPV-test som Socialstyrelsen rekommenderade redan 2015, och cellprov bara när HPV-testet är positivt.
– Då skulle belastningen på laboratorierna minska. Är HPV-testet negativt finns inga cellförändringar där. Det måste rimligen vara lättare att hitta cellförändringarna när man bara behöver granska cellprov från dem som är HPV-positiva.
Men det handlar också om att skärpa kvalitetsarbetet. Joakim Dillner anser bland annat att den här typen av nationell omgranskning bör göras varje år, så att man fortare kan se om det finns problem och i så fall slå larm.
En annan viktig åtgärd är att följa upp statistik för hur bra enskilda medarbetare är på att upptäcka cellförändringar.
Läs också:
